Kategoriarkiv: Förfiningar av Smängen

Åtgärder med ambitionen att göra Smängen vackrare eller mer intressant.

Trift – skadan kortvarig

Gräsklipparens snagg borta

Detta är det enda exemplaret av trift på Smängen som blivit stort. Varje höst snaggar gräsklipparen den så att inga blad blir kvar efter efterbetningen på en stor del av plantan. Varje vår kommer bladen igen med ny livskraft. Även gulkämpar blir snaggad på motsvarande sätt – övriga örter behåller sina blad även då klipphöjden är låg.

Trift 7 maj 2017 klockan 14 37.
Trift 7 maj 2017 klockan 14 37.

Frökniparnas frö spridda

Tröskning och klippning

Tog fram bunken där jag lade frökniparna före slåttern, bland annat johannesört, rödklint och kungsmynta.

Tröskade och klippte och spred sedan jämt över hela ytan. Tänker att det är bra att bygga upp en fröreserv även om enbart några frön gror och ännu färre överlever till adulta plantor. De örter som blommar under augusti och september, och även bidrar med spännande fröställningar, ser jag som centrala för att hela ytan skall vara prydlig hela säsongen.

Torkade fröknipare 16 mars 2017
Torkade fröknipare 16 mars 2017
Tröskade och klippta fröknipare 16 mars 2017
Tröskade och klippta fröknipare 16 mars 2017

Efter detta spred jag även ut den jord där jag förhoppningsvis hade växt av viktiga jordbakterier och jordsvampar.

Utjämning med mossa

Mossa

När jag har varit på plats just före växtsäsongen har jag ibland spritt fin sant eller fin jord för att få ytan jämn. I gropar har jag lagt tlite extra. I år hittade jag mossa invid komposten, jag tog med lite för att fylla några gropar. Mossan ger färg så här års. När den torkar kanske i sommarvärmen kanske den ger frön extra möjligheter att gro.

En liten grop som fylldes med mossa 11 mars 2017.
En liten grop som fylldes med mossa 11 mars 2017.
Denna yta har nyligen blivit jämn och lätt att klippa kort. Mossan ger fin marsfärg.
Denna yta har nyligen blivit jämn och lätt att klippa kort. Mossan ger fin marsfärg.

Bakterier och svamp – hjälpredor

Jordblandning för mångfalden

Rimligen finns det mycket att lära om hur växter, svampar, bakterier och andra smådjur kan samspela till en vacker ängsyta i trädgården. När det gäller vår tarm får vi mer och mer information som säger att vi skall ha så många olika bakteriestammar som möjligt. De hjälper varandra, en stam bryter ned fibrer till ämnen som en annan stam gör smörsyra av. Vår tarmvägg får huvudsakligen sin energi från små fettsyror, exempelvis smörsyra, fettsyror som bakterier i avföringen producerar. Utan att kunna veta om det är bra tillför jag lite jord varje år till Smängen för att öka mångfalden av bakterier och svampar. Frånvaro av evidens behöver inte betyda frånvaro av effekt. Här har jag tagit jord från olika ställen i trädgårdslandet och i komposten. Blandningen har jag ställt varmt, om några dagar sprider jag den jämt över Smängen.

Jordblandning från trädgårdsland och kompost. 11 mars 2017.
Jordblandning från trädgårdsland och kompost. 11 mars 2017.

 

Lusern och vildmorot

Frö att samla in

Var på Rhodos för några veckor sedan. Vildmorot växte ymnigt efter vägkanten och har nu gått i frö. Vid en promenad tog jag med mig några kapslar – kanske blommar de vid en annorlunda tidpunkt än de vildmorot jag fört in från landskapet runt Smängen.
Cyklade i Malmö för några veckor sedan. Vid utsiktspunkten mot bron, numera TV-känd, växte rikligt med lusern som gått i frö. Tog med mig några kapslar – lusern är en art jag gärna skulle se på Smängen.

Äntligen slåtter

Fröknipare – insamling eller bortforsling

Är några dagar i sommarhuset och satte av några timmar idag för slåtter. En underbar vindstilla höstdag – fick det där härliga välbefinnandet, ängfullness. Härligt att se alla frodiga bladrosetter som vittnar om nästa sommars blomning – och, förhoppningsvis, en prydlig grön yta ett tag till på hösten.
Började med frökniparna, de där örterna som ännu inte släppt iväg sina frön. Ytan är liten men jag samlade ändå en skottkärra med gullris som kördes bort från Smängen. Enstaka frökapslar från röllika och rödklöver fick följa med bort. Frön från rödklint, johannesört, kungsmynta, kärleksört och sent blommande liten blåklocka, örter som jag gärna ser fler av på den torra ytan nära huset, insamlades och ställdes att torka. Jag planerar att sprida ut dem efter att ytan blivit kortklippt. I en annan hink lade jag frön av väddklint, stånds och malva. De planerar jag att sprida ut långt från huset där höga örter kan få växa. Timjan och renfana, två andra fröknipare, fick behålla sina frön. I ett senare skede går jag till den fuktiga ytan med stallört, älggräs, fackelblomster och strandveronika som fortfarande kniper.
Det är vått och har regnat under flera dagar. Lien gav inte mycket utbyte, gräset är kort och segt. På den torra ytan var det flera år sedan jag såg ett större bestånd av högt gräs – en vanlig syn under de första åren med Smängen. Tänker att jag inte längre måste föra bort klipp för att minska på kväveinnehållet. Därför så bestämde jag mig för två strategier. Där jag kunde klippa på gräsklipparens lägsta nivå, direkt eller efter att först ha kört på två hjul, låter jag det mesta av klippet ligga. Kanske finns där frön. Kanske kan maskar och andra smådjur finna mat och hjälpa till att ytterligare jämna ut ytan. När gräs ansamlades i gräsklipparen så att den protesterade så rensade jag ut klumpar av vått klipp och de fördes dock bort. Resten av ytan klipper jag högsta nivån, ibland på två hjul. Det klippet får torka, nästa gång jag kan slåttra krattar jag först undan och för bort de torkade växtdelarna för att därefter klippa på gräsklipparens lägsta nivå. Till min glädje kunde jag klippa mer än hälften, kanske 60 procent, direkt på lägsta nivån. Ytan tycks bli jämnare och jämnare för varje år.

Gullris 22 oktober 2016. Frö som förs bort från Smängen.
Gullris 22 oktober 2016. Frö som fördes bort från Smängen.

 

Johannesört 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.
Johannesört 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.
Kungsmynta 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.
Kungsmynta 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.
Kärleksört 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.
Kärleksört 22 oktober 2016. Frö som samlas in för att återföras.

 

Växtsäsongen 2016 på Smängen

Vackrast, sämst, vackrast

En kort sammanfattning av växtsäsongen 2016 på Smängen blir den bästa vårblomningen någonsin, utebliven blomning över midsommar och den vackraste högsommarbilden jag sett på stora delar av Smängen. Smängens utseende under midsommar och högsommar har till stora delar formats av torka och värme under tre veckor i juni samt det myckna regnandet under juli.
Det tycks mig även som om jag inte kommer mycket längre med konceptet ”En liten äng i trädgården” , en smäng. Tidig vår – backskärvfrö, styvmorsviol och lungört ger glädje. Full vår – mandelblom, styvmorsviol, gullviva, kattfot och trift färgar TorrSmängen, lungört, svalört, förgätmigej och buskstjärnblomma färgar FuktSmängen. Runt midsommar – en stor mängd olika örter ger färg, vackrast är brudbröd på TorrSmängen och ängsnäva på FuktSmängen. Men, många av midsommarens örter blommar under kort tid. Högsommar och höst ger återigen blomkorgar från många örter färg och även frökapslar adderar. Viktiga för färgen på TorrSmängen är backnejlika, krusmynta, käringtand, myskmalva, vildmorot, röllika, väddklint och mot hösten bockrot, flockfibbla och rödklint. FuktSmängen, med sin högre växtlighet, har fackelblomster, nysört och ängsvädd som viktiga sena inslag. Men, de många örter som enbart växer i några få exemplar eller som inte ger så mycket färg är även de viktiga för helheten, tillsammans med gräs och starr. Ärenpris, timjan, gul fetknopp, vit fetknopp, gulkämpar, rödkämpar, blodrot, smultron, revfingerört, käringtand, mattfibbla och daggkåpa adderar till andra örters bladrosetter, gräs och starr så att grönfonden blir låg och variationsrik. Svartklint och gul fingerborgsblomma bryter av mot övriga örter. Smängen ligger nära havet i växtzon tre och  på morän, några ytor har jag försiktigt berikat med snäckor och plantjord.

Frö från liten blåklocka, väddklint och myskmalva

Förenklad skörd och spridning av frö

Dagen för avresa från sommarhuset tog jag några timmar med att skörda och sprida frö på Smängen. Under många år har jag spridit frön från liten blåklocka över stora delar av ytan, ett bestånd av örten som trivs i kanten av Smängen producerar en stor mängd frö. Just i år, då junitorkan höll tillbaka gräs och midsommarens blomster, har örten gett mer färg än tidigare, rimligen tack vare denna årliga fröspridning. Vissa exemplar tycks ha etablerat sig ordentligt – vi får se om de blir lika vackra nästa år. Liten blåklocka tycks inte trivas på Smängen när den får konkurrens. Jag skördade och spred fröna direkt och koncentrerade mig på torra ytor, med förhoppningen om ännu mer blå färg nästa års sensommar och höst.

Väddklint gör mig orolig, exemplar som växer nära huset blir höga och vildvuxna och örten tycks ha lätt för att gro på Smängen och konkurrera ut närliggande växter. En del frö har redan lämnat sin kapsel. De som var kvar skördade jag och spred längst bort från boningshuset men även utanför Smängen på en strandäng.

Myskmalva är som vackrast, och smälter bäst in i helheten, med kortvuxna exemplar. De kan även blomma sent, fram till frosten kommer. Jag har varit något tveksam till att sprida örtens frö då stora exemplar sticker upp långt ovanför omgivande växtlighet och stör estetiken. Men, när jag ser hur myskmalva, bockrot och flockfibbla kan ge god färg, en och fin kombination, nu under augusti och september har jag ändrat mig och sprider fröna över hela ytan.

Säkerligen blir effektiviteten lägre när jag  sprider fröna direkt än om jag torkade kapslarna och tröskade ut dem. Men det känns trevligare och är logistiskt enklare att sprida direkt. Så fick det bli denna gång.

Beståndet av liten blåklocka (12 juli) som nu i augusti gått i frö.
Beståndet av liten blåklocka (12 juli) som nu i augusti gått i frö.

Flockfibbla omvärderad

Grov men färgrik

Flockfibbla växte på en liten del av den yta som senare blev Smängen, en torr och mager yta.   Där växte även höstfibbla och ljung. Efter kultiveringen har höstfibblan,  gracilare än flockfibblan, successivt försvunnit. Kanske trivs den inte med slåttern. I år har jag inte sett något exemplar. Färgen på flockfibbla är som intensivast nu i augusti när flertalet av sommarfibbla och slåtterfibbla blommat ut, även de vackra fibblor. De örterna ger ett spänstigare intryck än flockfibbla. Gullris, som fortfarande ger färg, har bladrosetter som förfular grönfonden. Flockfibblans blad är smalare och utvecklas senare under året än gullris. Stånds, den variant som vandrat in från landskapet, har också minskat i antal med slåttern. Renfana är ett alternativ för gul färg men den örten har det varit svårare att sprida.

En viktig utmaning för Smängen har varit att få färg även under augusti och september. I år omvärderar jag flockfibblan och sprider frön över hela ytan för att sensommar och höst skall få gul färg. Vit färg kvarstår sent från vildmorot och bockrot. Liten blåklocka ger blå färg. Åkervädd ger olika violettrosa nyanser och rödklint rödvioletta. Fröna från dessa örter kommer jag framgent försöka sprida över hela ytan.

Myskmalva, blåklocka och flockfibbla 11 augusti 2016
Myskmalva, blåklocka och flockfibbla 11 augusti 2016
Ljung och flockfibbla 11 augusti 2016
Ljung och flockfibbla 11 augusti 2016

 

 

OdlingsTV och krångel

Nedanstående skrivs som ett svar på kommentarer gällande OdlingsTV som inte publiceras på bloggen.

Hej och tack för era kommentarer! Jag bedriver ingen forskning själv men i denna uppsats kan många referenser hittas. Mina egna erfarenheter har naturligtvis begränsat värde utanför min lilla plätt. Vackra övervintrande bladrosetter som slits sönder på Smängen innefattar trift och gulkämpar. Oftast kommer dock samma ört igen på samma plats och hyvlingen bidrar till att ytan blir jämn. Mandelblom och prästkrage, exempelvis, klarar sig i stort sett oskadda även då gräsklipparen har lägsta klipphöjd. De delar av Smängen som är jämna och där växtligheten blir riktigt kort vid efterbetning med gräsklippare tycker jag är vackrast de många vintermånaderna – mossa och svamp tar vid och ger färg och spänst. Jag har vissa år tillfört Smängen lite sand för att just få ytan jämn inför gräsklipparens efterbetning. När det gäller jordmån har jag ambitionen att vid tillfälle läsa Martin Hammers originalarbeten. Jag ser en smäng i trädgården som något helt annat än en slåtteräng, en vägkant eller ett trädgårdsland. Med slåtter och efterbetning med gräsklippare samt kontinuerlig tillförsel av frö, som ger en fröreserv, kan arbetsinsatsen för en smäng troligen bli mindre både under anläggning och skötsel än för en gräsmatta. Jag gissar att någon tycker det är onödigt att köpa en lie för slåtter på 15 kvadratmeter. En liten ängsplätt i trädgården ger möjlighet att studera ängsblommornas dynamik på nära håll. Med närheten kan vi följa hur mandelblom först blommar för att sedan försvinna helt och ge plats för en lång rad andra blommande örter – och sedan skänka glädje hela vintern med nya vackra bladrosetter som växte ut under hösten. För att få flera smängar tror jag vi måste motverka alla som vill krångla till det.