Kategoriarkiv: Forskning och reflektioner

Mina reflektioner, forskning och andras texter

Slåttergräsfjäril – stort antal

Slåttergräsfjärilen flyger långsamt

De senaste dagarna har jag varje gång jag spanat på Smängen sett två till fyra slåttergräsfjärilar. De flyger lågt, som om de letar efter något, och vilar korta stunder. Trivsamt att följa med blicken. Ibland har två flugit tillsammans, då har de stigit upp till en meter eller så – revirstrid? Svåra att fotografera är de – de vilar kort stund och med vingarna ihopfällda.

Slåttergräsfjäril 12 juli 2017
Slåttergräsfjäril 12 juli 2017

Tack till jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker, Naturhistoriska riksmuseet. Han granskade bilderna och skickade även med följande länk, klicka här. 

Blomsteråker i Haninge

Blommande vägkant

Odlings-TV har gjort ett fint litet reportage om en blomsteråker mellan två vägar i Haninge. Huvudsakligen ettåriga växter visas här. Färgrikt, modigt. Den ansvarige landskapsarkitekten har prioriterat färg och frodighet framför att använda svenska växter. Tänk om alla maskrosodlingar (ytor som slås direkt efter att maskrosorna blommat så att inga andra örter kan hävda sig) i våra städer istället sköttes på det här sättet. Eller som en smäng.

Dumma och tröga bin – insektsmedel

Bidödare – neonikotinoider

En artikel från Science refereras i dagens Dagens Nyheter. Den beskriver bidöd på rapsfält som besprutas med neonikotinoider. Här är artikeln i dagens nyheter. Kemiskt liknar medlet nikotin, något som snusare och rökare får i sig.

Artikeln i Science hittade jag inte idag. Här är en äldre artikel från samma grupp, även den visar hur bekämpningsmedel dödar bin: Woodcock, …, Pywell – Impacts of neonicotinoid use … – Nature communications 2015

I Sverige har Maj Rundlöf, forskare vid Lunds universitet, intresserat sig för ämnet. I denna artikel visar en grupp forskare där hon ingår att produktiviteten går ned för stora monokulturer jämfört med då flera olika grödor odlas och att effekter på pollinerande insekter och andra leddjur (artropoder) kan vara en förklaring: Lichtenberg_et_al-2017-Global_Change_Biology

Med tillräckligt många smängar i våra trädgårdar kanske vi kan hjälpa till med diversiteten av leddjur. Kanske kan detta i sin tur göra jordbruket mer produktivt och i slutändan ge oss närodlade livsmedel som är billigare och av högre kvalitet.

 

Spännande app om insekter

Ge namn åt trädgårdens insekter

Livet blir rikare, och jag tycker mig se mer, när jag har namn på det jag tittar på. Med ett makro-objektiv öppnar sig en värld av insekter i trädgården. Jourhavande biolog, Emma Wahlberg, skrev att hon har gjort en applikation för att hjälpa oss vetgiriga. Den är gratis. Hon skrev:

”Det finns ett par böcker jag kan rekommendera till nybörjare som vill lära sig mer. Den bästa är Insekter – en fälthandbok av Per Douwes mfl. Den kan vara svår att få tag i just nu, men kan finnas hos antikvariat eller bibliotek. Den andra som är lättare att få tag i är Insekter i Europa av Michael Chinery. Jag har också själv gjort en webbapp som man kan använda gratis: http://biofolk.se/svenska-insekter/ – slut citat”.

Liten fluga på fibbla 28 juni 2017 klockan 10 14.
Liten fluga på fibbla 28 juni 2017 klockan 10 14. Än så länge utan artbestämning.

 

Ängsblommor på en liten yta

Ängsnäva döljer lungört

Även på den fuktiga delen av Smängen kan dynamiken tydligt ses, idéen att på en smäng kan ängsblommors dynamik återskapas så att ytan blir intressant hela året. Här har ängnävan växt över den plats där vi i våras såg lungört, gulsippa och svalört. Till vintern försvinner ängsnävan, dess bladrosetter är döljda när kung Bore tar över.

Ängsnävan döljer bladen från den fläckiga lungört som blommade i våras. 22 juni 2017 klockan 21 23.
Ängsnävan döljer bladen från den fläckiga lungört som blommade i våras. 22 juni 2017 klockan 21 23.

 

 

Odla sommaräng

Råd från ICA-kuriren

Trevligt skriven text. Vissa tankar kanske kan prövas IRL. Brasklappar – jag föredrar slåtter och efterbetning efter växtsäsongen. Då hinner även de augusti-blommande örterna gå i frö och spridas. Och, i artikeln nämns ett antal örter som inte tillhör våra egen flora – kommer de att överlevare utan att de ägnas speciell uppmärksamhet?

8 tips för en vild trädgård – Icakuriren

Smeadow – smäng i USA

Gräsmatta eller ängsblommor – USA

I dagens (16 juni) New York Times pläderar Paul Bogard för att varje gräsmatta i USA skall läggas om till en smäng. Argumenten är främst ekologiska och att det sparar pengar. I en lång rad kommentarer beskriver läsare passionerat om sina ängsblommor och matnyttiga växter i trädgården. En rörelse kanske är på väg bort från de enfärgade trädgårdarna i USA. Jag kommenterade:

Since 20 years I have a smeadow, a small meadow, in the garden of my summerhouse. At www.angitradgarden.se you find pictures. The area is smaller than my neighbor’s lawn and has given me and my family so much joy – varying colors, interesting designs of the flowers and fascinating behaviors of the insects. Please add to your list of advantages of a polychrome smeadow over a monochrome lawn the quietness – I certainly prefer the humming bees before a mower’s roar or the constant noise of a robot endlessly cutting the same straw over and over. For those of us doing the gardening themselves another advantage is that the work can be done wintertime – after the season the surface must be cut very short. Bringing new plants and seeds at best is done during the fall.

You are so right, we must change our attitudes. Please continue your struggle. My summer house is situated in the west coast of Sweden with a climate similar to that of upstate New York.

Here you find the PDF of the article.

Beyond Blades of Grass – The New York Times

I could not print the comments, to read them you need to go to New York Times. 

 

 

 

 

 

Gullvivor på Valön

Naturreservat

De få exemplaren av gullviva på Smängen kan ses som en signal att besöka Valön, rik på gullviva. Förvånande vid besöket 2 maj var att jag inte såg ett enda exemplar av styvmorsviol på en yta, kanske 50 kvadratmeter, som 2009 var helt blå. Så olika det kan bli.

Valön 2 maj 2017 klockan 7 52.
Valön 2 maj 2017 klockan 7 52.