En äng i trädgården
En liten äng i en trädgård, en smäng. Bin, humlor, blomsterflugor och fjärilar. Surr, färger och former. Samtidigt som vi kan använda den lågväxta smängmattan till sommarens alla aktiviteter.
Du får gärna mejla mig, längst ned på sidan “Om e-Smängen” hittar du möjligheten. Jag håller på med en bok om att anlägga en smäng och kommentarer mottages tacksamt.
Bilderna nedan är tagna olika år. Efter bilderna kommer noteringar från i år.
Tidig vår
Små och diskreta, men de första att slå ut. De första budbärarna om värme, ljus och färg. Backskärvfrö och styvmorsviol. Betraktas gärna på nära håll, på knä med lupp. Lungörten, mer högväxt.







Vår
Efterlängtade färger. Först gulsippa och vitsippa. Därefter gullvivans speciella gula nyans, mandelblommens gräddvita, ängsviolens blåa och kattfotens rosa. Evert Taube öppnade våra ögon för att dessa färger gifter sig med varandra. Även trift adderar rosa kronblad. Buskstjärnblomma, en speciell vit lyster. Förgätmigej, ett litet blågult konstverk.







Midsommaräng – kortlivad skönhet
Ljuset, värmen. Nya korgar slår ut nästan varje dag. Nya bilder att njuta av i ett snabbt flöde. Midsommarblomster, härlig att känna igen – men med vissna kronblad långt före dansen runt stången. Prästkrage markerar midsommar. Men vackrast av alla är brudbröd – Smängens drottning.











Högsommar – allt saktar ner
Juli erbjuder rikligt med färg från många örter. Allteftersom veckorna går minskar tempot, knopparna tar tid på sig innan de slår ut och kronbladen dröjer med att lämna plats för en frökapsel.






















Sensommar – djur överraskar
Sensommaren innebär ett ännu långsammare tempo. Blomkorgar ersätts av fröställningar. Men plötsligt finns där en överraskande bild med insekter. Lite sorgligt är det när ängsvädd och kärleksört slår ut – de sista örterna att öppna sina korgar.










Dagbok år 2022
17 oktober. Äntligen tid för att göra Smängen fin inför vintern! Och att planera för nästa säsongs blomning. Först tråkgörat, därefter det kreativa. Det som kan ge nya spännande upplevelser nästa år.
Smängen gav ett glädjebesked denna milda och behagliga höst. Klippet kan ligga kvar på en stor del av ytan. Inga högar bildas efter gräsklipparen. Det gäller överallt utom där jag nyligen grävt upp och jämnat till ytan (”Dalen”). Där vatten rinner till efter regn från berget ovanför vår tomt.
Höstklippningen sker med gräsklipparen på den högsta höjden. Under vårklippningen sänker jag till ungefär 7,5 cm där växtligheten är låg och 5 cm där bland annat rödklint och åkervädd växer högre upp.
Det värsta tråkgörat gäller väddklint (centaurea scabiosa). I år prövar jag vägsalt för att minska utbredningen. Inalles 25 hål där örtens rötter grävts fram fylldes med de vita kornen. Även på små exemplar av väddklint går rötterna djupt och är svåra att avlägsna i sin helhet. Hålen får stå öppnade över vintern så att ny salt kan tillföras. Under vårvintern planerar jag att täppa igen hålet med ogräsfri jord samt så trift och ettåringar på ytan. Trift växer nära havets saltvatten och trivs med hög halt av salt. Rimligen kan dessa ordstam ta sig ner de tre decimeterna jag grävt upp i hålen. Samtidigt hoppas jag att ettåringarna kan nöja sig med den tillförda jorden högre upp. Sammantaget har jag nu avlägsnat ungefär 300 exemplar av väddklint – nödvändigt för att gynna Smängens mångfald.
Avlägsnande av gullris (solidago virgaurea) ingår även i tråkgörat. Jag grävde upp och förde bort alla individer som blommat. De flesta fröna håller sig kvar på sina ställningar även nu i oktober. Till skillnad från väddklint är det lätt att avlägsna rötterna från Smängen. De växer enbart några centimeter på djupet och håller ihop i en kluns.
Glädjefyllt är däremot spridningen av frö. Förväntan på nya spännande intryck. Insamlade kapslar från skogsnäva (midsommarblomster, geranium sylvaticum) och stor blåklocka (campanula persicifolia) tömdes på sina frön. Dessa blandades med inköpta ettåringar samt inköpt såjord – jorden för att kunna sprida fröna jämt. Blandningen spreds där få örter men höga gräs noterades i Dalen. Det skall bli spännande att följa om örterna kan hålla tillbaka gräset.
3 augusti. Makaonfjäril har setts vid flera tillfällen. Idag har regn och kyla gett tillfälle till att planera nästa års upplevelser. Har gjort en kampanj mot gullris. Inför den kommande boken om Smängen funderar jag på ett enkelt men effektivt sätt att föra in nya arter.
25 juli. Stötte på ett stort bestånd av brunört (prunella vulgaris) invid en avlägsen skogsväg. Örten ses ofta i gräsmattor men den saknas på Smängen. Jag skördade frö som spreds ut efter hemkomsten.
24 juli. Regn. Ägnade några timmar att fundera över blomningen nästa år. Snart börjar höstens förfiningar.
21 juli. Såg en karminspinnare på stånds.
18 juli. Roade mig med en inventering och hittade 56 blommande tvåhjärtbladiga växter med utslagna kronblad. Några med en eller två stänglar, andra i ett stort antal. Med glädje ser jag att en stor del av den torra ytan domineras av en låg växtlighet. Att gå på den delen av Smängen medför inga problem. Under gårdagen flög barn med drake eller kastade boll i en hink.
7 juli. I år producerade tjärblomster ovanligt många frön. Förra året uteblev blomningen då harar åt upp alla stänglar. Jag samlade in fröer och spred en del medan andra lades i en plastpåse på en torr plats. När ”efterbetningen” är klar i höst avser jag sprida dem. Tjärblomster med dess låga bladrosett och fina blomning under försommaren ser jag gärna rikligt över hela Smängen.
3 juli. Ungefär 60 olika tvåhjärtbladiga örter blommar. En del rikligt, andra uppvisar några få stänglar.
8 juni. I och med att de första kronbladen brudbröd av ses närmar sig Smängen toppblomningen. Torrängen uppvisar ett stort antal blommor på darrgräs. Ängsklockan ger ordentligt med färg. Skogsnäva har tappat sina första kronblad.
31 maj. Vindstilla. Ett uppfriskande sommarregn. Lite oväntat noteras ängsklocka, knoppar och kronblad, där frön spreds för några år sedan. Även hesperis matronalis (”trädgårdsnattviol”) har slagit ut. En del nya exemplar av blodnäva har tillkommit där de karminröda kronorna ses.
29 maj. En blåvinge sitter på tjärblomster. Två unga skator tycks finna något att äta, de har varit på Smängen av och till hela dagen. Blodnäva och backglim har slagit ut.
24 maj. Ett underbart strilande sommarregn. Många kronblad försvinner. Nya slår ut, idag noterades färg på prästkrage.
23 maj. En trädgårdsflykting, porslinsveronika, uppvisar kronblad. Det gör även skogsnäva (midsommarblomster). En varm dag, i morgon väntas regn. Verkar som flera inplanterade ängssalvia har blivit tillräckligt stora för att klara angrepp från snäckor. Glädjande, de var små vid den alltför sena nedgrävningen på Smängen.
21 maj. Ett stilla regn håller insekter borta. Utsatta framodlade pluggplantor av humlesuga ser fina ut. Kanske har en ny art etablerats. Kronblad ses på mattfibbla, ängssyra, akleja och strandglim.
19 maj. Milt och mulet, stilla. Insekterna håller sig undan. Svartkämpar och humleblomster har slagit ut.
18 maj. En aurorafjäril fladdrar förbi. Utslagna blomkorgar på blodrot, stinknäva och gräslök.
17 maj. Äntligen värme och oj, vilken fart det blev på Smängen! Nya blomkorgar ses på teveronika, ältranunkel, smultron, ängshaverrot, trädgårdsnäva och jungfrulin. Färgen tätnar på beståndet av buskstjärnblomma. En behaglig vithet, snart flankerad av skogsnäva. En vippstjärt spankulerar. Fortfarande patrullerar enstaka stora humlor och nu ses även bin och blomsterflugor. Svalor flyger snabbt förbi.
16 maj. Ramslök har slagit ut. Enstaka käringtand. Milt och mulet, stilla. Insekterna håller sig undan.
15 maj. Svalor noteras för första gången. Värmen har kommit. Gökärt blommar. Ett stort antal buskstjärnblomma visar upp sina kronblad.
11 maj. Daggkåpan ser fin ur i år. Många blommor. Än så länge har den utplanterade ängssalvian inte blivit uppäten av snäckor, trots regnet. Även idag välsignades marken av väta.
10 maj. Ett efterlängtat regn. Inte minst mandelblom ser påver ut, korta stjälkar och gula blad. Samtidigt har torkan hållit tillbaka gräset, vilket kanske gynnar örterna nu när marken får väta.
9 maj. En första utslagen buskstjärnblomma. Kronblad ses även för förgätmigej.
8 maj. Enstaka ängsviol har slagit ut. Backskärvfrö är snart utblommad. Även svalört har passerat sin topp. I övrigt noteras gullviva, gulsippa, jordreva, lungört, nagelört, smultron, strandtrift, svärmorsviol och vitsippa. Rysk blåstjärna och kungsängslilja har förlorat sina kronblad.
7 maj. Det regnade i natt. Efterlängtat. Inte minst mandelblom har vissna blad, troligen torkade?
5 maj. Svalört lyser gult, örtens vackraste tid. De olika plantorna har bildat en gemensam guldboll. Vackrast finner jag versionen med mörka blad. Den tycks även ha något större korgar än vildvarianten. Jag gläds även åt att den blå vitsippan tycks trivas under sina nya omständigheter. Det har gått flera år sedan “Dalen” befriades från sten. Enstaka stora humlor patrullerar. Påfågelöga, vitfjäril och nässelfjäril gästar. Nu blommar 12 olika arter av örter.
16 januari. Klippte med gräsklipparen (“efterbetning”). Använde olika klipphöjder enligt mina nya tankar. Ytan under kultivering: lägsta höjden. Ytan där smängmattan börjar ta form: näst lägsta höjden. FuktSmängen: högsta höjden. I mina ögon ser nu Smängen prydlig ut i väntan på värmen.
Ängsblommornas odlingsdynamik
Smängen har formats i långsam takt under nästan 20 år. Det är våra vanligaste ängsblommor jag mest intresserat mig för; kan de samsas på en liten yta så att den ger färg under hela växtsäsongen? En fördel med de vanligaste örterna är just att de har växtkraft. Med örterna på nära håll ger även sparsam blomning glädje. Oväntade försynta kombinationer kan hittas. Smängen omfattar kanske 200 kvadratmeter, den är mindre än grannens gräsmatta. Det har funnits mycket att observera på denna lilla yta.
e-Smängen
Med en smäng menar jag en liten yta med ängsblommor i en liten trädgård, inte en äng i landskapet eller ett trädgårdsland. Det finns god forskning om ängsmarker liksom om trädgårdsodling – jag försöker tillämpa det som är relevant på Smängen. Här på e-Smängen finns en text för en stor andel av de örter som blommar på Smängen, klicka på kategorin örter. Hur de har uppfört sig på Smängen. Om en speciell blomma intresserar dig kan söka efter den (längst upp till höger) eller använda etikettmolnet till höger (på varje sida utom den här). Om du vill anlägga en egen smäng kanske denna sida eller dessa inlägg kan inspirera eller spara tid. E-Smängen innehåller även närupplevelser på Smängen och lite annat av intresse för en smäng i trädgården. Min ängsdagbok ger umgänge och sysslor. Bilderna har tagits på Smängen om inte annat anges. Välkommen!
Sökord: Ängsblommor, sommaräng, anlägga äng, slåtter, efterbetning, lie, trimmer, gräsklippare, grässax, ängsfrö, pluggplantor, blomma, ört, gräs, liten äng, sommarblommor, höstblommor, vårblommor, vitsippa, gulsippa, Blue eyes, blomsteräng i trädgården, så blomsteräng, anlägga blomsteräng, anlägga midsommaräng, så midsommaräng, midsommaräng i trädgården, skötsel, trädgård, bin, pollinering, pollinatörer, äng, naturträdgård, trädgård och natur, vildträdgård, fjärilsväxter, fjärilsträdgård, fjärilar i trädgården, locka fjärilar, tistelfjäril, pratensis, klimatsmart, gräsmatta, gräsmattenorm, mångfald, klimataktivism, frö, pluggplanta, ängsfröblandning, klippa gräsmatta, efterbetning, så, pluggplantor, knippfryle, vårbrodd, vårblomning, gullviva, renfana, tanacetum vulgare.