Alla inlägg av Smangen

14 juli – ängsdagbok

Högsommar

14 Juli. Just nu färgas Smängen av harklöver, backnejlika, timjan, vit fetknopp, gulmåra, käringtand, skogsklöver och blodnäva nära marken. Högre upp är myskmalva, väddklint, åkervädd, strandveronika, sommarfibbla, slåtterfibbla, bockrot och vildmorot viktiga färggivare. Bin, humlor och blomsterflugor surrar. Invasionen av tistelfjäril är över. Nässelfjäril har ökat något de senaste dagarna. Många slåttergräsfjäril patrullerar och jag har även iakttagit liten tåtelsmygare, blåvinge, citronfjäril och amiral.

Tre par av prästbagge

Idoga par

En spännande värld att blicka in i, naturen kommer till trädgården. Dessa tre par av prästbagge (Rhagyonycha fulva) höll på med sin reproduktion fram till att jag tröttnade på att titta.

Tre par av prästbagge 16 juli 2019.
Ett par av prästbagge på strätta 16 juli 2019.

Fuktigt och frodigt

Högsommarfärger

Denna del av Smängen mottar vatten från ett berg ovanför trädgården efter varje regn – det är fuktigt. Örterna växer frodigt, vi kan inte betrakta dem enskilt. Kombinationen av färger tycks mig trevlig och överallt ses småkryp. Här på den fuktiga delen av Smängen ses två nivåer för en specifik kvadrat decimeter, inte tre som gäller för delar av den torrare ytan.

Nysört, cikoria, gulvial, johannesört, rödklint, stallört, strätta och vildmorot 16 juli 2019.

Insektsträdgård – spännande småkryp

En värld att upptäcka

En kort tid en solig dag  på Smängen. Detta par observerade jag under åtminstone fem minuter på två olika växter. Mest förvånades jag över de dramatiska konvulsionerna.

Efter att ha sett bilderna skriver Mattias Forshage, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet: “Flugorna som parar sig är parasitflugor av släktet Cylindromyia, trevliga lite blomflugelika djur som utvecklas som parasitoider på bärfisar.”

En okänd värld som öppnar sig och tacksamt att Naturhistoriska riksmuseet ger mig guidning. Tack, Mattias Forshage!

Bröllop 12 juli 2019.
Bröllop på harklöver 12 juli 2019.
Bröllop på harklöver 12 juli 2019.

Ordet guldbagge hade jag hört förut, men inte tänkt på att det är en skalbagge. Detta är en gräsgrön guldbagge; förutom färgen (som inte är olivgrön) känns den igen på pannåsen. Detta lärde jag mig av Mattias Forshage, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet. Han skriver även: “Vad jag inte nämnde om guldbaggarna, eftersom det var fältbilder där man inte fick välja vinkeln, är att det kanske allra enklaste sättet att säkert skilja de två vanliga guldbaggearterna är att titta på undersidan. Det finns en liten knopp mellan mellanbenen (som heter mesosternalapofys) som är plattad hos den olivgröna guldbaggen och kulformad hos den gräsgröna guldbaggen.”

Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.
Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.
Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.

Denna lilla varelse tror jag att jag sett tidigare på Smängen, bekräftat av Mattias Forshage som Rhagyonycha fulva.

Rhagyonycha fulva (kanske) 12 juli 2019

Illusioner som kan stoppa ett ängsprojekt i trädgården

Bättre vara förberedd

Påstående: Ängsblommor i trädgården kräver mindre arbete än en gräsmatta.

Bestridande: Arbetsinsatsen är betydligt mindre för en smäng än en gräsmatta under maj, juni och juli (Evidens: egen erfarenhet.). Logiskt sett är det ambitionsnivån som bestämmer arbetsinsatserna för en smäng eller en gräsmatta. Men, om ambitionsnivån är en örtrikedom i en smäng krävs betydligt mer arbete än för en gräsmatta av typisk kvalitet, arbete som bäst förläggs till hösten. (Evidens: egen erfarenhet.) Arbetsinsatserna gäller inte minst, under de första åren, borttagande av oönskade växter som maskros, gråbo, tistel och skräppa. Utöver mer arbete krävs mer kunskap för att kunna förfina enligt egna preferenser samt en disciplin, att förlägga slåtter och ”efterbetning” till efter växtsäsongen.

Påstående: En etablerad smäng sköter sig i stort sett själv.

Bestridande: Det är sant att vi kan hoppa över allt arbete på en smäng under ett år utan att dess utseende förändras mycket till året efter. (Evidens: egen erfarenhet.) Men, det är önskvärt med slåtter och efterbetning varje år. Vidare finns, beroende på vädret under en säsong, hela tiden en tendens för vissa örter att bli dominerande på andra örters bekostnad. Förfiningen på en etablerad smäng innefattar att vissa växter grävs upp och bortforslas och att vissa fröer bortforslas från ytan medan andra fröer sprids. (Evidens: egen erfarenhet.)

Påstående: Ytan är aldrig ful då en smäng etableras.

Bestridande: Under de första åren såg delar av Smängen bedrövlig ut efter midsommar (Evidens: egen erfarenhet). Detta upprepas nu när några nya kvadratmeter har adderats. Högt gräs som ligger ned, högt gräs som skymmer örterna och utväxt av en enda ört på ett större område förfular enligt min estetik.

Liten blåklocka 4 juli 2017.

Villfarelser som hindrar ängsprojekt i trädgården

Förvirrningar på vägen mot en smäng

Påstående: En lie ger ett bättre resultat.

Bestridande: En gräsklippare är bättre. Ju lägre smängen klipps efter växtsäsongen, desto vackrare är den året efter. Att klippa riktigt lågt görs bäst av en gräsklippare på låg höjd. Alternativet är betande djur. (Evidens: egen erfarenhet och forskning.)

 

Påstående: Jordmånen måste ändras.

Bestridande: Jordmånen behöver inte ändras. Var och en som manuellt försökt rensa ”ogräs” i gräsmattor vet att det finns en lång rad örter som klarar konkurrensen mot gräs även under näringsrika förhållanden. Enbart erfarenheten kan avgöra vilka växter som trivs på en specifik smäng. (Evidens: egen erfarenhet och forskning.)

 

Påstående: Marken måste beredas före ett ängsprojekt kan startas.

Bestridande: När starten är en befintlig gräsmatta behöver marken inte beredas. (Evidens: logik, en gräsmatta innebär att gräs växer.)

 

Påstående: Enbart vilda växter från den del av Sverige som den specifika smängen ligger i kan användas.

Bestridande: Vi är fria att välja växter till våra egna trädgårdar (värdering). Vi bestämmer själva val av marktäckare och färggivande örter. Enbart erfarenheten kan avgöra vilka växter som trivs på en specifik smäng.

 

Påstående: Specifika örter måste väljas för att en smäng skall gynna insekter, speciellt pollinerare.

Bestridande: Flertalet, om inte alla, annars vilda örter är gynnsamma för någon eller många arter av insikter. (Evidens: Jag har sett insekter på i stort sett alla örter på Smängen.)

 

Påstående: En bra start för en smäng är att så in en ängsfröblandning som innehåller gräs.

Bestridande: Om starten för en smäng är en gräsmatta finns redan gräs som trivs på ytan. (Evidens: logik.) De gräs som ingår (för många producenter anges inte innehållet) kan vara högre än 40 cm vilket förfular en smäng. (Rationalitet, mina preferenser.)

 

Påstående: Slåttern på en smäng skall genomföras i slutet av juli eller början av augusti.

Bestridande: Helt fel, under augusti och september skall vi njuta av färgen på örter som blommar, exempelvis kärleksört, ängsvädd, bockrot, rödklint och vildmorot. (Rationalitet, mina preferenser.) För att de örterna skall gå i frö måste vi vänta till efter växtsäsongen med slåttern.

 

Påstående: Efter slåttern skall stjälkarna ligga några dagar och torka så att fröna sprids.

Bestridande: Ingen av de 160 örter jag sett på Smängen stämmer in på den beskrivningen när slåttern görs efter växtsäsongen. (Evidens: egen erfarenhet.) Vid den tidpunkten har de flesta av vårens och midsommarens örter släppt sina frön. Det gäller även en del av högsommarens  och höstens örter, även om det kan variera mellan de olika exemplaren. De örter som fortfarande kniper om sina frön, kniper även om de ligger på marken några dagar. Exempelvis har johannesört intakta fröställningar från vilka fröna måste tröskas för att spridas på smängen.

Här kan du läsa om den forskning som ligger bakom att du inte behöver oroa dig för jordmånen. Orginalarbetet som har jämfört trimmer med slåtterbalk (kan jämställas med lie) finner du här.

Backe mot väster 27 juni 2019.

Högt liggande gräs – fult

Vind och regn slog gräset i backen

Denna bild är tagen på en närbelägen strandäng som vi håller på och kultiverar. När jag startade att kultivera ohävdad skräpmark för Smängen såg ytan ut så här de första åren på flera ställen de första åren. Nu är det mer än tio år sedan. Vi har förhoppningen att slåttern på strandängen, som varit utan hävd under snart 20 år, med tiden skall ersätta detta scenario med örter samt lägre och glesare gräs. En tjock förna håller nu fukten till gräset och hindrar örternas frön från att gro.

Högt gräs som ligger ned – strandäng 13 juli 2019.

Höga gräs som förfular

Vippor ovanför stallört och nysört

Detta fuktiga område domineras av stallört och nysört. Estetiken kan diskuteras när dessa högresta örter trängs. Jag tog några minuter och ryckte upp och bortförde det höga gräset. I mina ögon blev området trevligare att se på utan gräs.

Höga gräs över stallört och nysört 13 juli 2017.
Stallört och nysört 13 juli 2017 (mindre gräs).

Väddklint och steglits

Steglits – färgrikt tillskott

Smängen skulle komma på sista plats vid en tävling om tomtskådning av fåglar. Ytterst få arter och individer. Därför är det extra glädjande när steglits nu kommer för andra året i rad. Två individer sätter sig på väddklint under, typ, en kvart. Jag har enbart sett fåglarna på just väddklint.

Steglits på väddklint 11 juli 2019.