Kategoriarkiv: Förfiningar av Smängen

Åtgärder med ambitionen att göra Smängen vackrare eller mer intressant.

Val av växter

Vi kan välja bland världens alla en och tvåhjärtbladiga örter för att skapa en smäng. Våra rabatter innehåller växter från många länder och kontinenter. Det kan även våra smängar göra. Många av våra ängsblommor har rimligen evulotionerats fram på de stora euro-asiatiska slätterna som en gång täckte delar av nuvarande Europa och Asien. En del av de örter som växte på slätterna nådde Sverige via djur, vind eller mänskliga transporter, andra inte. Men även de som inte har etablerats i Sveriges natur kan mycket väl trivas på en smäng och bidra till en vacker helhet.

På en torr och solig yta kan vi skapa en färgrik växtlighet som håller sig nära marken hela säsongen. Men, vi måste undvika arter som beter sig invasivt, som slår ut andra örter. Förutom de växter som myndigheter och Naturskyddsföreningen varnar för (se faktaruta) finns det arter som kan dominera på små ytor. Jag kallar dem smängen-invasiva. Min värsta plågoande har varit väddklint – en vacker ört som höll på att konkurrera ut all annan växtlighet på en del av Smängen. Dess djupa jordstam hittar vatten och näring som gör väddklint frodig och dominerande. De smängen-invasiva växterna har ett eget kapitel i slutet av boken.

Väddklint 18 september 2021. Dominerande bladrosett.
Humla och väddklint 28 juni 2017 klockan 16 40.

Tre tankar för din smäng

  1. Kom igång! Det visar sig vilka växter som trivs på just din smäng.
  2. Var försiktig med arter som kan vara invasiva på en smäng! Det gäller speciellt på soliga och torra ytor där fagra örter kan frodas och skapa en attraktiv lågväxande bild hela säsongen. Vissa arter (exempelvis väddklint och myskmalva) hittar vatten långt ner i marken och kan på det sättet dominera över lågt växande örter.
  3. Byte av jordmån på en etablerad gräsmatta kan vara onödigt. En stor del av kvävet och andra näringsämnen som gynnar höga gräs kan försvinna efter några års slåtter. Det omvända kan bli aktuellt; vid alltför stor utarmning blir berikning med kompost eller mineraler ett alternativ. Mängden tillrinnande vatten och antalet soltimmar bestämmer om en smäng med lågt växande örter kan etableras.

Här trivs liten blåklocka

En enda pluggplanta för mer än 20 år sedan. Sedan dess rikligt med färg och frö att sprida över hela Smängen. Örten blir aldrig frodig ute på Smängen där den skall samsas med andra. Här blommar den på samma yta som käringtand färgade gul i våras. Bockrot och vildmorot flankerar.

Barndomens förtjusning i den himmelsblå nyansen satte igång mitt intresse som numera kultiveras på Smängen. Jag uppmärksammade klockorna på en liten ängsyta på en ö. Svenska Botaniska Föreningen utsedde liten blåklocka till vår nationalblomma år 2020. Uppenbarligen är vi många som njuter av skönheten.

Ihärdigt har jag strött ut frö från liten blåklocka under många år. Stänglar ses varje år, spridda över nästan hela Smängen. Frodig blir dock örten enbart högst upp i den här backen.

Liten blåklocka (campanula rotundifolia). Ovanför ses bockrot (pimpinella saxifraga) och vildmorot (daucus carota). 22-07-24.

Frökapslar som kan överraska

Som dekoration framför ytterdörren fungerar penséer (viola × wittrockiana) väl. Enligt svenska Wikipedia (24 juli 2022) är dessa ettåringar en hybrid av olika arter ur viola-släktet. Efter att ha spridit ut frökapslar på Smängen har jag något år senare noterat färggranna små violer, lika stora som styvmorsviol. Med andra färger, mer intensiva än hos moderplantan. Kanske frökapslarna på bilden kan ge en ny kombination nästa år.

I år sågs enbart en stängel av skogsviol. Även blomningen av ängsviol var påver. En stor andel av de ungefär 20 violaceae som nämns i floran torde trivas på en smäng. Wikipedia (24 juli 2022) anger att flera hundra arter finns globalt, så kanske finns det fler alternativ.

22-07-24 – frökapslar av pensé

Nya blommande planer

Regn och kyla, tid för att planera inför nästa år. För vilka arter vill jag accelerera spridningen? Vilka skall bromsas? Vilka är värda speciell uppmärksamhet? Och slutligen, listan med sorgebarn där utrotning måste till.

En sydländsk vädd (scabiosa triandra), fältvädd (scabiosa columbaria) och axveronika (veronika spicata) förtjänar extra tid. De två scabiosa blommar sent, de första kronbladen vecklar ut sig i slutet av juli. Triandra fortsätter fram till frosten. Växterna ger ett skirt intryck, försynta vackra stänglar. Axveronika ger en mustig blå färg nära marken. Dessa tre arter tillför Smängen en sofistikerad ängskänsla ända fram till säsongens slut.

För vissa delar av smängen finns det många lyckospridare som jag gärna ger en accelererad spridning. Arter med fina färger och spännande former. Som kan öka mångfalden, nyckeln till ett angenämt sceneri. Backglim, backnejlika, liten blåklocka, tjärblomster, rödklint, vildmorot, åkervädd och ängsnäva saknas här och där. Det gäller även darrgräs och korta gräs som bildar små tuvor.

På utmarken, den delen som inte ses från boningshuset, samlar jag vissa högre örter som trivs på torr mark. Stånds och smällglim avser jag sprid dit.

När det gäller väddklint planerar jag att knipa av korgarna så fort kronbladen vissnar. Sedan märker jag plantan så att jag hittar den för bortgrävning i samband med slåttern. Även gullris tänker jag föra bort från Smängen.

Scabiosa triandra 4 september 2016
Fältvädd 21 juli 2021.

Väddklint – mitt största misstag

Att införa väddklint (cetaurea scabiosa) på Smängen får nog betraktas som mitt största misstag. För tredje året i rad gräver jag upp örten. Med de cirka 50 som ses på bilden har sammanlagt 180 exemplar avlägsnats. Det tog många år innan jag reagerade. När jag såg hur denna ängsmarodör i stort sett slagit ut annan växtlighet på en ö här i Bohuslän började jag ana dess destruktivitet. Nu har jag gjort ett undantag och använder en vårdag till att gräva upp denna lila buse. Rötterna tycks mig smalare än de som togs upp i höstas. Men, jag får nog hålla på i några år till innan örten avslutar sin invasion av Smängen.

Ungefär 50 uppgrävda exemplar av väddklint. 15 mak 2022.

Utplantering av pluggplantor

En ört av alla jag sådde visade upp fina pluggplantor, humlesuga. Jag gläds åt varje ny ört som etableras på Smängen och hoppas på denna skönhet inför årets säsong. Även ängssalvia grodde väl men snäckor var snabbt framme och mumsade. Trots fiberduk. Tre ängsklocka ser frodiga ut och fem förgätmigej torde ge blommor.

Det blev för sent på året för att gräva upp bäddar. Nöjde mig med det hål ett spett kan frambringa. Lite hönsgödsel i botten. Snäckskal för de örter som föredrar basiska förhållanden. Sedan fylldes hålet med en blandning av köpt jord och egen kompost. En planteringssticka gjorde ett hål i blandningen så att pluggplantan kom ungefär en centimeter under marknivån. Vattnade både före och efter planteringen.

Högst upp förgätmigej. Till vänster humlesuga och till höger längst ned ängsklocka. 24 april 2022.
Ängssalvia. Snäckor har mumsat i sig de frodiga plantorna. 24 april 2022.
Framdragna pluggplantor av humlesuga. 30 april 2022.
Två planterade humlesuga. 30 april 2022.

Klipphöjd för efterbetningen

Denna video beskriver hur jag tänker när det gäller vilken höjd jag har gräsklipparen på. Den sista klippningen nu innan värmen kommer kallar jag i brist på en bättre term för efterbetning.

Vi skall klippa så kort vi kan samtidigt som övervintrande bladrosetter i stort sett lämnas intakta, tänker jag. Undantaget gäller de ytor där förnan (filten, the thatch) måste tunnas ut för att inte höga gräs skall dominera. Då en ny yta skall utvecklas mot en smängmatta.

Texten jag läser upp hittar du nedan.

Det kanske viktigaste vi gör i en smäng är att klippa kort mellan växt-säsongerna. Efter att i många år grubblat hur, tänker jag idag att vi skall klippa så kort det går med en begränsad åverkan på örternas bladrosetter. Undantaget är de första åren, då tror jag det är klokt att tunna ut förnan eller filten som den ibland kallas. Denna vinter har jag klippt på tre olika sätt.

Vissa delar av Smängen mängden uppvisar nu i mina ögon en prydlig smängmatta. Där låter jag klippet ligga kvar. Smådjuren i förnan och daggmaskar tar hand om materialet tänker jag.

I höstas klippte jag med den högsta nivån på gräsklipparen och nu i januari på den näst lägsta. Ungefär 3 – 5 centimeter. Bladrosetterna lämnas till stor del intakta. Det klipp som lämnas som ni ser på filmen hindrar knappast ljusberoende groning samtidigt som det kanske kan skydda små groddplantor från att torka ut.

På den fuktiga delen växer höga örter som fackelblomster, gulvial, stånds och svärdslilja tätt. Här slog jag med lie till ungefär 15 cm i höstas. Klippet fördes bort till komposten. Nu har jag klippt med gräsklipparen på högsta nivån, ungefär10 cm. Inte mycket förna finns, jorden ligger blottad mellan örterna. Detta klipp får ligga kvar.

För tre år sedan grävde vi bort sten och jämnade till den här ytan, idén är att den skall bli en smängmatta. Här prioriterar jag att tunna ut förnan, filten. I höstas slog jag först med lie till 15 cm. Efter några dagar klippte jag med gräsklipparen på högsta höjden. Klippet samlades ihop och fördes bort. För några dagar sedan klippte jag så med gräsklipparen på den lägsta nivån. Den förna som då revs upp ses på filmen. Och på bilden här ses de två högar som fördes bort till komposten, en från i höstas, en från nu i januari.

Så, i början kanske det kan vara klokt att tunna ut förnan genom att klippa riktigt lågt, 2-3 cm. Första gången jag fick en känsla av äng för Smängen var efter det första året som jag klippte på lägsta nivån med en liten elgräsklippare. I övrigt klipper jag så lågt det går samtidigt som jag försöker skona örternas övervintrande bladrosetter. Och, olika år har jag använt röjsåg, trimmer, gräsklippare och lie.

Kompost med mask

Grävde om komposten. Trots att vi har haft kyla så var det fullt av mask i komposten. Matrester, innefattande hushållspapper, läggs i en enkel plastbehållare. Mot marken finns en platta med hål i. Masken har krupit dit från omgivningen. Tänker att mask, liksom de bakterier och svampar som står för nedbrytningen, kan tillföra Smängen liv. Avser att sprida ut lite kompost med mask över hela ytan. Nattetid och när värmen kommit.

2022-01-16 – mask i komposten.

Klipphöjder

Trots att Smängen är liten så har ytorna olika fuktighet och grad av solljus. Och, ett område grävdes upp och jämnades till för några år sedan, där är förekomsten av önskvärda gräs och örter låg. Däremot växer där högt gräs. Jag klippte nu i januari på tre olika höjder med min lilla elektriska gräsklippare. Där jag vill få ned höjden på gräset klippte jag på lägsta höjden. Där jag har en smängmatta som ser trevlig ut på näst lägsta höjden. På den fuktiga ytan använde jag näst högsta höjden.

Klippt på lägsta höjden på gräsklipparen. Filt (visset gräs) rivs upp. Nackdelen är att bladrosetter och örter som övervintrar med ytliga delar kan skadas. En fördel kan vara att högt gräs hålls tillbaka och att filten (engelska: the thatch) tunnas ut.
Klipphöjd
Denna yta har klipps på näst lägsta höjden på gräsklipparen. Ingen filt revs upp. Gräsets höjd är ungefär tre till fem centimeter. Bladrosetterna lämnades till stor del intakta. På bilden ses exempelvis brudbröd och mandelblom.