Kategoriarkiv: Ängfullness, impressioner och observationer

Impressioner av eller observationer på Smängen.

14 juli – ängsdagbok

Högsommar

14 Juli. Just nu färgas Smängen av harklöver, backnejlika, timjan, vit fetknopp, gulmåra, käringtand, skogsklöver och blodnäva nära marken. Högre upp är myskmalva, väddklint, åkervädd, strandveronika, sommarfibbla, slåtterfibbla, bockrot och vildmorot viktiga färggivare. Bin, humlor och blomsterflugor surrar. Invasionen av tistelfjäril är över. Nässelfjäril har ökat något de senaste dagarna. Många slåttergräsfjäril patrullerar och jag har även iakttagit liten tåtelsmygare, blåvinge, citronfjäril och amiral.

Fuktigt och frodigt

Högsommarfärger

Denna del av Smängen mottar vatten från ett berg ovanför trädgården efter varje regn – det är fuktigt. Örterna växer frodigt, vi kan inte betrakta dem enskilt. Kombinationen av färger tycks mig trevlig och överallt ses småkryp. Här på den fuktiga delen av Smängen ses två nivåer för en specifik kvadrat decimeter, inte tre som gäller för delar av den torrare ytan.

Nysört, cikoria, gulvial, johannesört, rödklint, stallört, strätta och vildmorot 16 juli 2019.

Insektsträdgård – spännande småkryp

En värld att upptäcka

En kort tid en solig dag  på Smängen. Detta par observerade jag under åtminstone fem minuter på två olika växter. Mest förvånades jag över de dramatiska konvulsionerna.

Efter att ha sett bilderna skriver Mattias Forshage, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet: “Flugorna som parar sig är parasitflugor av släktet Cylindromyia, trevliga lite blomflugelika djur som utvecklas som parasitoider på bärfisar.”

En okänd värld som öppnar sig och tacksamt att Naturhistoriska riksmuseet ger mig guidning. Tack, Mattias Forshage!

Bröllop 12 juli 2019.
Bröllop på harklöver 12 juli 2019.
Bröllop på harklöver 12 juli 2019.

Ordet guldbagge hade jag hört förut, men inte tänkt på att det är en skalbagge. Detta är en gräsgrön guldbagge; förutom färgen (som inte är olivgrön) känns den igen på pannåsen. Detta lärde jag mig av Mattias Forshage, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet. Han skriver även: “Vad jag inte nämnde om guldbaggarna, eftersom det var fältbilder där man inte fick välja vinkeln, är att det kanske allra enklaste sättet att säkert skilja de två vanliga guldbaggearterna är att titta på undersidan. Det finns en liten knopp mellan mellanbenen (som heter mesosternalapofys) som är plattad hos den olivgröna guldbaggen och kulformad hos den gräsgröna guldbaggen.”

Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.
Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.
Gräsgrön guldbagge på strätta 12 juli 2019.

Denna lilla varelse tror jag att jag sett tidigare på Smängen, bekräftat av Mattias Forshage som Rhagyonycha fulva.

Rhagyonycha fulva (kanske) 12 juli 2019

Väddklint och steglits

Steglits – färgrikt tillskott

Smängen skulle komma på sista plats vid en tävling om tomtskådning av fåglar. Ytterst få arter och individer. Därför är det extra glädjande när steglits nu kommer för andra året i rad. Två individer sätter sig på väddklint under, typ, en kvart. Jag har enbart sett fåglarna på just väddklint.

Steglits på väddklint 11 juli 2019.

Efter midsommar – nyanlagd yta genuint ful

Genuint fult eller vackra rynkor i ett åldrande ängsansikte

Fram till midsommar sprudlar det av växtkraft, stjälkar, blad, stänglar och strån är friskt gröna, kronblad ger färg. Men efter midsommar blir det annorlunda, dissonanser uppstår. Ett hallonland låg som en enklav i Smängen och var svår att rensa från oönskad växlighet. Förra året gav jag upp och tog bort hallonen. Den före detta hallonodlingens cirka sex kvadratmeter kan liknas vid en nyanlagd äng. Delar av den ytan är nu genuint ful, vilket kan ses på bilden nedan. Efter midsommar var stora delar av Smängen genuint fula under första åren. Många kvadratmeter kunde uppvisa högt visset gräs utan örter, tätt med grässtrån som ligger ned efter blåst och regn och täcker flera kvadratmeter utan örter eller överväxt med höga rödklöver som helt hindrar andra växter.
Där örter växt upp och hindrad gräset från att lägga sig framsprang snart en annan dissonans – vissna stänglar och fröställningar. Skall de ses som vackra rynkor i ett intressant åldrande ängsansikte eller är det fult? Min syn på dessa dissonanser har drastiskt förändrats under mina 20 år med Smängen. Låga fröställningar från tjärblomster och trift som på bilden nedan, uppfattar jag idag som intressanta rynkor i ett åldrande ängsansikte som bidrar till helheten. De torkade stänglarna av prästkrage tycker jag inte drar på sig den granskande blicken. Det gör däremot nedvissnande stänglar av stallört, och de finner jag genuint fula. Under senare år har jag ägnat tid åt att avlägsna vissna stänglar och fröställningar som ger en orimligt stor och varaktig dissonans.

Vissna strån i oordning 5 juni 2019.

Idag är den största delen av Smängen vacker eller tråkig från midsommar fram till snön kommer. Jag är glad att jag kunde hantera de första årens dissonanser. Jag har numera inget problem med att några kvadratmeter här och där av ytan är genuint ful, Smängen är inte en rabatt.

Fröställningar för tjärblomster och trift, gula strån av gräs, stortimjan och gulmåra 5 juni 2019.

Harklöver – en viktig ettåring

Tussar med karakteristisk färg

En av anledningarna till att anlagda ytor med ängsblommor de första åren ser klena ut kan vara bristen på ett eller tvååriga örter. På Smängen har harklöver brett ut sig och är ett välkommet tillskott till fonden. Ibland tycks det som att harklöver växer upp under några få dagar efter ett ordentligt regn. Här utgör de en bakgrund till myskmalva och bleknande blåeld. I år ses mycket gul färg från en ört som kanske är jordklöver, en ettåring. Tidigare har åkerförgätmigej (tvåårig enligt floran) färgat fonden skirt blå.

Harklöver, myskmalva och blåeld 20 juni 2019.

Blek och luggsliten, suger ändå nektar

Livsbejakande tistelfjäril

Blek, som en pudrad artist på 1700-talet,
Luggsliten,
Kanske farfarsfar till ett barnbarnsbarn född i Afrika,
Absolut klar med larvandet,
Inga barnbarn att ta hand om,
Blek, luggsliten – suger begärligt nektarn,
Flyger vidare.

Luggsliten tistelfjäril 28 juni 2019.