Kategoriarkiv: Örter på Smängen

Här beskrivs hur örten uppför sig i odling på Smängen. Den virtuella floran (http://linnaeus.nrm.se/flora/) från Naturhistoriska riksmuséet kan ge dig allmän information.

Rödklint och svartklint

Rödklint och svartklint har likartade blomkorgar och fröställningar. Men, bladrosetterna ser helt olika ut efter att rödklinten i höstas klipptes ned helt kort. På kommunala gräsmattor där örten klipps ned sommartid har sett att den remonterar i en lågkrypande variant. Svartklintens rosett har varit grön och frodig hela vintern, jag klippte inte ned den i höstas. Örten passar egentligen inte in på min arketypiska smäng där enbart låga växter ingår och allt klipps ned efter växtsäsongen. Men, att detta exemplar tog sig efter att frön importerats i en plastpåse i fickan från södra Frankrike gör att den får speciell uppmärksamhet. En rödklint som växer på en närbelägen strandäng har dock blivit lika frodig som svartklinten.

Svartklint (centaurea nigra) 17 maj 2021. Bladrosetten har ökat i storlek den senaste veckan. Jag har aldrig prövat att klippa ned den till vintern.
Rödklint (centaurea jacea) 18 maj 2021. Rosetten klipptes ned till några centimeters höjd i höstas.
Frodig rödklint på strandäng. 17 maj 2021.

Stallört och älggräs bekämpas

Smängen är liten, älggräs är en för stor ört har jag bestämt mig för. Stallört hotar att konkurrera ut alla andra örter på den fuktiga delen av Smängen. Båda örterna avser jag nu kontinuerligt klippa ned nära marken under denna säsong. Det är för många exemplar för att gräva upp. Jag tänker pröva att täcka bladrosetterna med några centimeter sandblandad jord och så in andra örter till hösten. Tanken är att fröna gror och klarar att växa in i rosetten under.

På bilden kan vi ana just varför stallörten hindrar övriga växter. Den har en kompakt bladrosett. Ängsnävan, däremot, har en ensam stam och övriga växter kan krypa nära. Båda örterna har fina och färgrika blomkorgar.

Robust stallört 17 maj 2021.
Ängsnävan har en stam. 17 maj 2021.
Stallört kryper in nära ängsnäva. 17 maj 2021.

Värna väddklint – eller inte

Väddklint har vackra blå blommor, bjuder på nektar och fröer som inte minst steglits tycker om. De färggranna fåglarna utgör en höstglädje. Men – väddklint hotade att helt ta över den sydöstra delen av Smängen. Bladrosetterna är kraftiga och kväver omkringliggande växtlighet. Och – i den målsättning som med åren vuxit fram med lågväxande örter och en yta som kan beträdas passar inte örten in. I höstas lade jag därför ned ett stort arbete på att gräva upp 15 exemplar. Jordstammarna (rhizomerna) var nästan en meter långa och lodrätta. Närmast groteska. Rimligen har jag lämnat kvar delar, då jag nu räknar till 20 bladrosetter. Rimligen har även frön grott, ett stort antal finns säkert på ytan. Arten infördes med frön som spreds utan att jag gjord någon bädd. Det tog tre år innan jag noterade det första exemplaret. Kanske har det hänt något med mikrobiotan som göra att artens frön gror bättre än tidigare. De som hindrar omkringliggande önskvärda örter klipper jag ner i år, samtliga planerar jag att gräva upp i höst på den sydöstra delen. Jag har en nordvästlig del som inte syns från boningshuset där jag låter höga örter växa. Där får de stå kvar.

I denna skrift argumenterar författarna för att väddklint skall värnas i landskapet. Kanske finns det en konflikt mellan att värna pollinerare och att få en prydlig smäng i trädgården. Så här års är det tydligt att vissa använder sin gräsmatta som en maskrosodling – till alla pollinerares glädje. Maskrosor som klipps ned och får ligga kvar går i frö och ger upphov till många nya plantor.

Denna PDF kommer från Gotland och uppmanar oss att värna väddklint.

Stor bladrosett av Väddklint vid den sandblandade jord jag jämnade ut ytan med i höstas. 15 maj 2021.
Gräsmatta med odling av ogräsmaskrosor. Nektar till pollinerare. 16 maj 2021.

Rosetter som trycker mot marken

Många av Smängens örter evolutionerades rimligen fram på stora grässlätter där det gick betande djur. En del har sedan nått oss via slåtterängar eller andra typer av ängsmarker. För vissa bladrosetter ser det ut som de trycker sig mot marken så att det betande djuret skall ta grässtråna bredvid. Kanske tydligast för slåtterfibbla.

Slåtterfibbla 3 maj 2021.
Åkervädd 3 maj 2021.

Marknära diskret blomning

Knippfryle och vårbrodd ses alltmer frekvent på Smängen. Den gulaktiga blomman hos knippfryle kan med lite fantasi ses glimma som guldkorn. Båda arterna blommar nu. Den som stannar upp och letar med blicken ser blommorna. Jag tänker att de bidrar till att grönfonden ser levande ut. Stänglarna är högst ungefär en decimeter höga och blommorna oansenliga. De ger en variation, att vi inte upplever grönfonden som en monokultur av grässtrån.   

20 maj, tillägg. Vårbrodd har nu vuxit upp till 25 cm samtidigt som knippfryle fortfarande är låga. Den guldgula färgen är mestadels borta.

Knippfryle 3 maj 2021.
Vårbrodd 3 maj 2021.