Kategoriarkiv: Läsvärt och reflektioner

Andras texter och mina reflektioner.

Klipp Ängen – annars fängelse

Grannarnas irriterade blickar kan nå oss i Sverige om vi odlar ängsblommor istället för grönsnagg. Men, vi hamnar inte i fängelse. I Kansas City blir du inburad om du inte håller växtligheten under 12 inch (30 centimeter). Det kanske drabbar Dennis Moriarty, 80, stolt ägare av en smäng. En olagligt hög smäng, enligt lagen i Kansas City. Den PDF som finns nedan innefattar delar av hela artikeln, som du får på den här länken.

Kråkfåglar värsta fröspridarna

Natur & Trädgård 3/2021 har en spännande artikel om fåglar och fröspridning. Kråkfåglar är allätare, tarmpassagen tar längre tid än för mindre fåglar och de rör sig över långa sträckor under ett dygn. Det gör dem till viktiga fröspridare. Författaren Johan Elmberg, hyllar i sin text August Heintze, som levde mellan 1881 och 1941. Han ägnade en stor del av sin tid åt att studera hur fåglar sprider frön.   

Här hittar du till tidskriftens webbplats. Jag gläds åt varje nytt nummer, alltid spännande läsning.

Gräsmatta, äng eller hybrid

I mitt tycke är en oklippt gräsyta både vackrare och mer spännande än en kortklippt. Gräsets blommor som vajar i solskenet. För mig har den som låter bli att klippa sin gräsyta en äng. Nedklippningen kan ske när kylan kommer. Men det tycks som om många tror att vi måste följa ett manus som andra skrivit så fort vi slutar klippa gräsmattan. I sin trilogi återkommer Ulf Lundell flera gånger till att han egentligen skulle vilja anlägga en blomsteräng där han nu har en gräsmatta. Men, det framgår att han tror att han måste göra en omfattande ändring av jordmånen för att komma igång. Andra föreställningar handlar om att klippa ned växterna med lie – har man en gräsmatta finns det väl tillgång till en gräsklippare? Varken frön eller pluggplantor framkallas med liebladet. Vad gäller valet av växter så visar väl det vi kallar ogräs att många örter kan hävda sig mot gräset? Ambitionsnivån kan rimligen vara låg eller hög vad gäller örtrikedom och blomning hela växtsäsongen.

En vanlig hybrid är att låta gullviva, lökväxter och andra vår och försommarväxter blomma ut och sedan klippa ytan regelbundet. Eller att låta en del växa upp och en annan vara kortklippt. Det finns många varianter. Som sagt, i våra egna trädgårdar är det vi som bestämmer. Vi behöver inte följa någon annans manus.

Tusensköna, förgätmigej och en skelört. Gräsyta vid hyreshus, nära Eriksdalsbadet, Stockholm. 17 maj 2019.

Robot-framkallad maskrosodling

En robotklippare får maskrosens blommor att slås till marken. Där utvecklas frö från blomkorgarna. För varje blomma gror sedan ett antal nya fåret-Dolly klonade exemplar av örten. Maskrosen är apomiktisk, den kräver inte befruktning utan kan gå i frö med en identisk arvsmassa som moderplantan. Här ser vi maskrosor i en trädgård där en robotklippare ofta noteras. Blommorna kanske gynnar pollinerare.

Maskrosor i gräsmatta där en robotklippare ofta ses. 17 maj 2021.

Det surrar i ekoparken

Det surrar i ekoparken

Förbundet för Ekoparken har en webbplats där vi kan läsa om ett engagemang för pollinerare. Nedanstående broschyr hänvisar till ekoparken men tycks utgiven av en konsultbyrå. Den ger tips om växter för pollinerare. Jag finner detta med att välja speciella växter för pollinerare något förbryllande. Det är absolut så att buddleja drar på sig färgrika fjärilar och isop bin. Men, alla våra inhemska arter som kräver pollinering av en insekt drar till sig pollinerande insekter. Det gäller flertalet ängsblommor som passar på en smäng eller någon annan form av trädgårdsäng. Det viktiga är att låta gräs och örter blomma ut, tänker jag. Att inte klippa ned ytan före blomningen – som vanligtvis sker i en gräsmatta.

På bilden ses en svävfluga. Många blomsterflugor är pollinerare.

Rosetter som trycker mot marken

Många av Smängens örter evolutionerades rimligen fram på stora grässlätter där det gick betande djur. En del har sedan nått oss via slåtterängar eller andra typer av ängsmarker. För vissa bladrosetter ser det ut som de trycker sig mot marken så att det betande djuret skall ta grässtråna bredvid. Kanske tydligast för slåtterfibbla.

Slåtterfibbla 3 maj 2021.
Åkervädd 3 maj 2021.

Möss äter binas larver, katter äter möss – Katter räddar bina

Att möss äter binas larver påstår författaren att Darwin skriver.

Excerpted from The Nation of Plants by Stefano Mancuso, translated by Gregory Conti. Soon to be published by Other Press.

Författaren skriver:

Darwin skriver: vilka djur kan ni föreställa er att vara mer avlägsna från varandra än en katt och en humla? Ändå är banden som binder dessa två arter, vid första anblicken obefintliga, tvärtom så stränga att om de skulle modifieras, skulle konsekvenserna bli så många och djupgående att de var ofattbara. Möss, hävdar Darwin, är bland humlornas främsta fiender. De äter binas larver och förstör binas bon. Å andra sidan, som alla vet, är mössen kattens favoritbyte. En konsekvens av detta är att man i närheten av de byar med flest katter hittar färre möss och fler humlor. Så långt så klart? Bra, låt oss fortsätta.

På engelska lyder texten “mice”. Frågan är om det är “field mice”, sork, som menas.

Kungsängsliljor

De slog just ut. Detta är tredje året som de återkommer. Jag har sått frön av örten för att skapa pluggplantor. Vi får se om jag har plantor till hösten för att utöka beståndet. Kungsängslilja har uppenbarligen etablerat sig; detta är den fuktiga delen av Smängen. Örten växer i ett stort antal utanför Uppsala.

Ett litet bestånd av kungsängsliljor.