I mitt tycke är en oklippt gräsyta både vackrare och mer spännande än en kortklippt. Gräsets blommor som vajar i solskenet. För mig har den som låter bli att klippa sin gräsyta en äng. Nedklippningen kan ske när kylan kommer. Men det tycks som om många tror att vi måste följa ett manus som andra skrivit så fort vi slutar klippa gräsmattan. I sin trilogi återkommer Ulf Lundell flera gånger till att han egentligen skulle vilja anlägga en blomsteräng där han nu har en gräsmatta. Men, det framgår att han tror att han måste göra en omfattande ändring av jordmånen för att komma igång. Andra föreställningar handlar om att klippa ned växterna med lie – har man en gräsmatta finns det väl tillgång till en gräsklippare? Varken frön eller pluggplantor framkallas med liebladet. Vad gäller valet av växter så visar väl det vi kallar ogräs att många örter kan hävda sig mot gräset? Ambitionsnivån kan rimligen vara låg eller hög vad gäller örtrikedom och blomning hela växtsäsongen.
En vanlig hybrid är att låta gullviva, lökväxter och andra vår och försommarväxter blomma ut och sedan klippa ytan regelbundet. Eller att låta en del växa upp och en annan vara kortklippt. Det finns många varianter. Som sagt, i våra egna trädgårdar är det vi som bestämmer. Vi behöver inte följa någon annans manus.
Tusensköna, förgätmigej och en skelört. Gräsyta vid hyreshus, nära Eriksdalsbadet, Stockholm. 17 maj 2019.
En robotklippare får maskrosens blommor att slås till marken. Där utvecklas frö från blomkorgarna. För varje blomma gror sedan ett antal nya fåret-Dolly klonade exemplar av örten. Maskrosen är apomiktisk, den kräver inte befruktning utan kan gå i frö med en identisk arvsmassa som moderplantan. Här ser vi maskrosor i en trädgård där en robotklippare ofta noteras. Blommorna kanske gynnar pollinerare.
Maskrosor i gräsmatta där en robotklippare ofta ses. 17 maj 2021.
Förbundet för Ekoparken har en webbplats där vi kan läsa om ett engagemang för pollinerare. Nedanstående broschyr hänvisar till ekoparken men tycks utgiven av en konsultbyrå. Den ger tips om växter för pollinerare. Jag finner detta med att välja speciella växter för pollinerare något förbryllande. Det är absolut så att buddleja drar på sig färgrika fjärilar och isop bin. Men, alla våra inhemska arter som kräver pollinering av en insekt drar till sig pollinerande insekter. Det gäller flertalet ängsblommor som passar på en smäng eller någon annan form av trädgårdsäng. Det viktiga är att låta gräs och örter blomma ut, tänker jag. Att inte klippa ned ytan före blomningen – som vanligtvis sker i en gräsmatta.
På bilden ses en svävfluga. Många blomsterflugor är pollinerare.
Många av Smängens örter evolutionerades rimligen fram på stora grässlätter där det gick betande djur. En del har sedan nått oss via slåtterängar eller andra typer av ängsmarker. För vissa bladrosetter ser det ut som de trycker sig mot marken så att det betande djuret skall ta grässtråna bredvid. Kanske tydligast för slåtterfibbla.
Darwin skriver: vilka djur kan ni föreställa er att vara mer avlägsna från varandra än en katt och en humla? Ändå är banden som binder dessa två arter, vid första anblicken obefintliga, tvärtom så stränga att om de skulle modifieras, skulle konsekvenserna bli så många och djupgående att de var ofattbara. Möss, hävdar Darwin, är bland humlornas främsta fiender. De äter binas larver och förstör binas bon. Å andra sidan, som alla vet, är mössen kattens favoritbyte. En konsekvens av detta är att man i närheten av de byar med flest katter hittar färre möss och fler humlor. Så långt så klart? Bra, låt oss fortsätta.
På engelska lyder texten “mice”. Frågan är om det är “field mice”, sork, som menas.
De slog just ut. Detta är tredje året som de återkommer. Jag har sått frön av örten för att skapa pluggplantor. Vi får se om jag har plantor till hösten för att utöka beståndet. Kungsängslilja har uppenbarligen etablerat sig; detta är den fuktiga delen av Smängen. Örten växer i ett stort antal utanför Uppsala.
Naturskyddsföreningen tycks ha nått stora framgångar med sin kampanjs “Rädda bina”. Jag registrerade Smängen på deras webbplats och fick som tack en påse med fröer. Rödblära ingick, en ört som jag inte lyckats etablera på Smängen. Jag gjorde en video om planteringen som du kan se om du klickar här.
Uppgrävd yta med återförd jord. Med sållet tog jag bort större stenar och växtdelar.
Idag tog jag en bild. Trevliga ettåringar. Vackraste landskapet med dessa örter som jag har sett är östra Gotland.
Klätt, blåklint och vallmo – frön från Naturskyddsföreningen.
Fick för mig att den flyger på ett annorlunda sätt än andra flugor, och flugan kan tydligen hovra ovanför ett bo för solitärbin och släppa ned ägg. Larven parasiterar på bina. På Smängen gör jag bekantskap med smådjur jag inte hade en aning om att de finns.
Jag fick följande svar av Rasmus Hovmöller, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tack Rasmus! ”Insekten är en svävfluga, Vitfläckig svävfluga (Thyridanthrax fenestratus), eller någon närstående.”
Svävfluga 13 juni 2020Svävfluga 13 juni 2020Svävfluga 13 juni 2020
På Wikipedia (engelska versionen) läser jag att ett lågt pH hindrar vissa mikroorganismer (bakterier, svampar, annat) att bryta ned filten. Där står även att medel som dödar svampar och insekter kan öka filtens storlek. Sidan ger dock inga referenser.
För sex år sedan passerade vi vid en höstlig cykeltur ruderatmark där denna aster växte på en stor yta. Jag tog med frön och spred ut dem på Smängen. I år, sex år senare, uppenbarade sig dessa stänglar. Tidigare har jag inte sett örten .
