Äng i trädgården – långsiktig och lågintensiv glädje

1. Klipp gräsmattan enbart en gång om året, efter växtsäsongen. Först med lie eller trimmer till cirka 10 cm. Efter att du tagit bort klippet, klipp så kort du kan (sträva efter två till tre centimeter) med lägsta nivån på en gräsklippare eller med trimmer.
2. Beroende på ambitionsnivå, för in nya örter via frö eller pluggplantor. Många av våra vanligaste och mest växtkraftiga annars vilda blommor finns att köpa. För in örterna med den metod som tid och budget tillåter. För högst effektivitet gällande perenna örter, djupgräv bäddar på minst fyra kvadratdecimeter så att de blir fria från konkurrerande växter. Efter sådd eller inplantering, håll bädden fuktig första säsongen.
3. Ta bort oönskade växter som gråbo, tistel, maskros och skräppa manuellt innan de fröar av sig. Maskros tröttnar även om du tar med enbart en liten del av roten.
4. Det forna ogräset blir vackra ängsblommor när gräsmattan inte klipps. Ett mycket stort antal örter klarar konkurrensen med gräset även på näringsrika jordar. Det vet alla som manuellt bekämpat ”ogräs” i en gräsmatta. I takt med att förnan som håller fukten åt gräset minskar i tjocklek, och i takt med att kväveinnehållet i jorden minskar, gäller det allt fler örter. En mikrobiotop kan behövas för att införa vissa arter men annars behöver du inte göra något åt jordmånen. Du märker vilka örter som trivs och som klarar slåtter.
5. Ha mod att stå emot sura kommentarer om en oklippt gräsmatta och ha tolerans om du själv tycker fröställningar och vissnande växtdelar förfular då smängen etableras. Kanske kommer din syn på vad som är önskvärt ändras. De första åren kan gräset bli högt och tätt och lägga sig efter regn och blåst. Det är fult – stå ut eller ta bort just det gräset (nödslåtter).
6. Ha tålamod, det tar fem till 10 år innan du har en frodig blomsteräng i balans. En smäng där ytan är vacker eller intressant men aldrig ful året runt.

Sura kommentarer och oinbjudna plockare

• Det krävs mod för att omforma gräsmattan till en smäng. Vidare finns det oinbjudna plockare, som tänker att annars vilda blommor kan plockas inne i ett samhälle. En lösning kan vara att sätta upp en skylt, äng. Naturskyddsföreningen erbjuder ett alternativ på sin webbplats. Den  bild du ser nedan kan du ladda ned som PDF. Där kan du även rapportera din äng i trädgården och notera liknande projekt i din närhet. 

Detta är en PDF med ovanstående skylt.

Två av tre korrekta

Strandveronika identifierade appen som axveronika. Blomkorgarna liknar varandra, är närmast identiska.

Fingerborgsblomma och blåmunkar identifierades korrekt. Svaren ges på latin, en flora i bokform eller den virtuella floran från naturhistoriska riksmuseet behövs för det svenska namnet.

På dagens DNs förstasida dominerar äng i trädgården

Artikelns viktigaste budskap är att vi måste ändra attityd – en oklippt gräsmatta, med vackra vippor från gräs är vacker. En skövlad grönyta, klippt med robot eller en manuell klippare, är ful. En trist monokultur med få färgnyanser, en enkel form och inga livgivande insekter.

Här kan du läsa artikeln via PDF.
Här kan du läsa artikeln via länk – om du har prenumeration.

• Mindre koldioxid och fler blombesökande insekter

Ett ambitiöst projekt vid Statens Lantbruksuniversitet har kartlagt utsläpp av koldioxid samt förekomst av daggmaskar och vissa pollinatörer på golfbanor och olika gräsytor i Uppsala, Göteborg och Malmö. Här får vi vetenskap bakom sloganen att anlägga en äng i trädgården kan ses som klimataktivism. Min drivkraft har varit glädjen med färg och form, att se örter växa och lära mig våra vanligaste örter. Men, trevligt att Smängen även gör gott för helheten. Klicka nedan om du vill se en PDF av rapporten.

Maria Ignatieva. En handbok. Alternativ till gräsmatta i Sverige – från teori till praktik. ISBN (tryckt) 978-91-85735-41-9. ISBN (elektronisk) 978-91-85735-42-6.

Lysande spaning av Maja Aase

Lyssna på spanarna, PI, klicka här. Maja Aases spaning gjordes den 17 maj och börjar vid 29.14. Hon ser ängsblommor i trädgården som en ny form av klimataktivism, “Våga vara vild”.