Tålamod och insatser efter ambitionsnivån

En smäng ser jag som en modern yta i en liten trädgård istället för en omodern gräsmatta. En yta som använder egenskaperna hos de örter som annars växer på naturens ängar. Samtidigt som smängen är anpassad till en liten trädgårds behov. Korta gräs. Möjlighet att beträda ytan hela året. Snygga kanter. En yta med annars vilda örter, gräs och starr i nya roller.

Vi har mycket att lära av forskning från etablering av stora nya ängsytor; jag har dock inte hittat någon studie som fokuserar en liten äng i en liten trädgård. Även om jag gjort noteringar under mina snart 23 år med Smängen är mina erfarenheter begränsade. Ljus, fuktighet,  jordmån, innehållet av bladgynnande näringsämnen  och klimatzon kan vara annorlunda på Smängen än hos dig. Ta nedanstående för vad det är, ett försök att vara hjälpsam trots knappheten på evidens och begränsningarna i generaliserbarhet från Smängen.

Följande tror jag gäller för flertalet smängar:

1. Det är centralt att klippa ytan helt kort när växtsäsongen är slut .

2. Slåtter kan ske fram till nästa växtsäsong börjar, om den sker med trimmer på låg höjd är det en fördel om marken är frusen (tjälen håller kvar rötterna på unga plantor).

3. För att kunna ”efterbeta” med gräsklippare på lägsta klipphöjd är det en fördel att marken är helt jämn.

4. Växter måste införas, exempelvis via frö eller pluggplantor.

5. Införande sker bäst till en bädd som gjorts fri från växtlighet som, likt ett trädgårdsland, hålls lagom fuktig under första säsongen.

6. Frön från önskade växter måste tillföras eller återföras under många år (5-10 år) för att en fröreserv skall byggas upp.

7. Oönskade växter måste hanteras individuellt. Maskros tas upp före frösättning i maj. Gråbo kan oftast dras upp med rötterna under juni. Skräppa måste klippas ned och bortforslas innan fröna sprids. Detsamma gäller åkertistel.

Dessutom tror jag följande gäller.

1. Tillförsel av sand för att ”utarma” ger ingen fördel.

2. Ordet utarma för jordmån kan föra tanken fel. Det kan vara gynnsamt att tillföra vissa näringsämnen, (osynliga) svampar, bakterier och smådjur.

3. Från många ytor måste kväve föras bort. Kväve tas bort genom att klippet efter slåttern transporteras till en kompost eller annat. Bladiga växter som stånds kan ses som en “kvävemätare”.

4. Allteftersom fler och fler växter etablerar sig kanske det är så att jordmånen, inte minst (osynliga) svampar, bakterier och smådjur, i viss mån ändras.

5. Hög växtlighet kan slåttras med trimmer. (Lie ger dock en bättre känsla i arbetet för mig.)

6. ”Efterbetning” kan ske med gräsklippare på lägsta höjd, handgräsklippare eller trimmer (helst med frusen mark).

Rent praktiskt tror jag följande gäller:
1. Den enda nödvändiga insatsen är att klippa ytan riktigt kort efter växtsäsongen. Övriga insatser kan helt bestämmas av ambitionsnivån.

2. En nödvändig attityd är att ytan får vara ”ful” under sensommar och höst de första åren. Med tiden hittar du vägar framåt för att få ytan prydlig. Slåtter under juli eller augusti tar bort frön från många örter som kan hålla tillbaka gräset och ge färg under september och kanske även oktober (för flera klimatzoner). Tidig slåtter skall helst undvikas.

3. Det kan vara bra att föra en ängsdagbok med observationer, planer och dokumentation av insatser.

4. Att anlägga en äng kräver tålamod. En känsla av rik äng, och en balans där örterna håller tillbaka gräset, uppstod på Smängen först efter 10 år. Jag har dock funnit varje år intressant när Smängen tog form.

5. Arbetsinsatsen varje år kan vara liten (eller ingen alls) eller stor. Om slåttern hoppas över ett år, exempelvis, krävs en större ansträngning året efter för att ytan skall bli helt kortklippt. Om maskrosor sprids ett år blir det fler året efter. Men, etableringen av ängsytan fortgår.

6. I och med att det kommersiella utbudet av frö och pluggplantor blivit stort finns många möjligheter att pröva olika växter. Enstaka pluggplantor kan inköpas, när en ört trivs kan fler köpas in och sättas i närheten.

7. Att dra upp egna pluggplantor är arbetskrävande. Mig har det givit en trevlig tillfredsställelse.

8. I en bädd, eller på en större yta har blottad jord och sand, kan det kanske ibland vara en fördel att under ett eller två år enbart tillföra rent blomsterfrö. Örterna kan då etablera sig utan konkurrens.

9. Frö från örter som kan bidra till en smängs färg och variation kan hittas på ytor som ingen sköter (men som inte är natur). På en dåligt underhållen perrong, exempelvis, hittade jag stora mängder av frö från backskärvfrö. Det kan löna sig att alltid ha en plastpåse i fickan.

Smängen växer fram:

Plantering av pluggplantor
Införande av frö
Förande av dagbok från smängen
Tillförsel av sand och jord för en jämn markyta
Nedklippning efter växtsäsongen  och bortförande av klippet. Efterbetning med gräsklippare eller trimmer.