Färgkulla – svårflörtad skönhet

Av alla gula örter på Smängen som höjer sig några decimeter över marken finner jag att färgkullan har den vackraste färgen. Bestånd som växer ut ger ett lyster som drar till sig blicken. Ursprungligen köpte jag ett stort antal pluggplantor från Pratensis. De blommade vackert första året efter planteringen – för att vara borta året efter. Frön var skördade och hade spridits brett på Smängen och varje år blommar exemplar på nya ställen – för att snart försvinna. Beståndet som korgarna på bilden kommer ifrån har kommit via spridda frön.

I min önskan att återse den gula färgen drog jag ett år upp egna pluggplantor. Örten är nog den som grott bäst – jag lade fröna på såjord och placerade det hela utomhus och väntade ett år. Men, det hela upprepar sig – efter utsättning av ett stort antal pluggplantor på Smängen vacker blomning ett år och någon enstaka blomkorg året därefter. Det gäller även det år jag ställde i ordning en fyra kvadratdecimeter stor bädd med mull och kalk – placerad på en varm växtplats med svag konkurrens från andra örter.

Framåt eftermiddagen böjs kronbladen ner – det ser ut som om örten håller på att vissna. Dagen efter är de tillbaka, spänstigt stående rakt ut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.