Att anlägga en äng i trädgården.

Makaonfjäril – alltid en högtid

Stor och vacker. Det känns alltid speciellt när denna fjäril kommer på besök. Denna gång var det en rödklint som fick äran.

Annars har det varit en påver sommar för fjärilar på Smängen. Enbart enstaka exemplar av nässelfjäril och slåttergräsfjäril, som oftast kommer i stort antal. Några få blåvinge och individer från andra arter.

Makaonfjäril – 29 juli 2022
Makaonfjäril på rödklint – 29 juli 2022.

Vägvårda trivs ensam

Örten kanske är mer känd som Cikoria. För många år sedan skördade jag frö vid en vägkant, och örten har sedan dessa uppvisat några få stänglar varje år. På denna lilla torra backe har det här exemplaret återkommit under många år. Den tycks trivas här där ingen går. Kanske dyker det snart upp fler exemplar.

Vägvårda (cichorium intybus). 21 juli 2022.

Oväntad anhopning av gulsporre

I höstas tog jag bort enbuskar från denna yta. Helt oväntat färgades ytan gul i år. Nyansen hos denna sporre kanske innehåller en del svart. Skalan tycks mig annorlunda än hos de fibblor som ses nu i slutet av juli. Möjligen har de mer av rött i sina kronblad.

Gulsporre trivs nog bäst ensam, inte som en av många på en äng. De första åren jag kultiverade Smängen kunde gulsporre dyka upp på några kvadratmeter i ett stort antal ett år. Året efter var de oftast borta från samma yta. Att de ses i år kan bero på att frö spridits och har kvar sin förmåga att gro under många år.

Gulsporre (linaria vulgaris) där en buske stod förra året. 21 juli 2022.

Frodigt i våtmarken

Till våtmarken rinner vatten efter nederbörd. Vintertid och efter häftiga regn ses en liten damm. Rödklint, lågt växande där det är torrt, reser sig högt och frodigt. Detsamma gäller renfana. Nu i slutet av juli bildar örterna en tät vegetation, svår att tränga igenom. Till skillnad från torrängen, blottas jorden mellan exemplaren. Ingen matta har utvecklats. Min ambition med området är att få en balans mellan arterna. Just nu ses för många exemplar av stallört. I höst avser jag gräva upp och bortföra exemplar.

Bildtext: Rik växtlighet i våtmarken. I den bakre raden, mitt emellan stallört (ononis arvensis) och knölsyska (stachys palustris), ses en rödklint (centaurea jacea) som inte slagit ut. Strandlysing (lysimachia vulgaris) tillför mest gult i bilden och nysört (achillea ptarmica) bidrar med många vita kronblad. I förgrunden dominerar fackelblomster (jythrum salicaria). 25 juli 2022.

Rikligt med frö av backnejlika

Här breder backnejlika ut sig sedan några år. En liten torr yta nära våtmarken. Örten växer sparsamt på den delen av Smängen som jämnades till för fyra år sedan. Snart tänker jag skörda fröna för spridning där direkt.

Backnejlika (dianthus deltoides), de flesta av stänglarna bär frö. Gulmåra (galium verum) slog ut senare än backnejlika. Kärleksört (galium verum), nysört (achillea ptarmica) och strandveronika (veronica longifolia) ses även.

Här trivs liten blåklocka

En enda pluggplanta för mer än 20 år sedan. Sedan dess rikligt med färg och frö att sprida över hela Smängen. Örten blir aldrig frodig ute på Smängen där den skall samsas med andra. Här blommar den på samma yta som käringtand färgade gul i våras. Bockrot och vildmorot flankerar.

Barndomens förtjusning i den himmelsblå nyansen satte igång mitt intresse som numera kultiveras på Smängen. Jag uppmärksammade klockorna på en liten ängsyta på en ö. Svenska Botaniska Föreningen utsedde liten blåklocka till vår nationalblomma år 2020. Uppenbarligen är vi många som njuter av skönheten.

Ihärdigt har jag strött ut frö från liten blåklocka under många år. Stänglar ses varje år, spridda över nästan hela Smängen. Frodig blir dock örten enbart högst upp i den här backen.

Liten blåklocka (campanula rotundifolia). Ovanför ses bockrot (pimpinella saxifraga) och vildmorot (daucus carota). 22-07-24.

Frodig fackelblomster

Så här många stänglar har denna fackelblomster (lythrum salicaria) aldrig haft. Exemplaret hittade själv växtplatsen, sticklingar hade införts till en annat ställe. Vatten rinner till efter regn från berget ovanför vår tomt. Rimligen innehåller vätskan även nödvändiga näringsämnen. Rötterna har troligen växt långt in under den bakomliggande graniten; det finns en glipa mellan stenen och en berget en decimeter ned. Den underliggande graniten hindrar växt åt det hållet.

Fackelblomster 24 juli 2022. I bakgrunden strandveronika och framför fröställningar av gräslök.

Färgstark syska i våtmarken

Frö till denna syska hämtades från ett dike bredvid en åker för ungefär 10 år sedan. Några få exemplar har setts de följande säsongerna. I år räknar jag med förvåning närmare 40 stänglar. Kronbladens har intensiva kulörer, de tycks mig polerade. Nästan som en orkidé. Produktionen av frö torde i år bli så stor att jag kan sprida denna färgstarka ört till andra ställen på Smängen.

Knölsyska (stachys palustris) 24 juli 2022.

Frökapslar som kan överraska

Som dekoration framför ytterdörren fungerar penséer (viola × wittrockiana) väl. Enligt svenska Wikipedia (24 juli 2022) är dessa ettåringar en hybrid av olika arter ur viola-släktet. Efter att ha spridit ut frökapslar på Smängen har jag något år senare noterat färggranna små violer, lika stora som styvmorsviol. Med andra färger, mer intensiva än hos moderplantan. Kanske frökapslarna på bilden kan ge en ny kombination nästa år.

I år sågs enbart en stängel av skogsviol. Även blomningen av ängsviol var påver. En stor andel av de ungefär 20 violaceae som nämns i floran torde trivas på en smäng. Wikipedia (24 juli 2022) anger att flera hundra arter finns globalt, så kanske finns det fler alternativ.

22-07-24 – frökapslar av pensé

Nya blommande planer

Regn och kyla, tid för att planera inför nästa år. För vilka arter vill jag accelerera spridningen? Vilka skall bromsas? Vilka är värda speciell uppmärksamhet? Och slutligen, listan med sorgebarn där utrotning måste till.

En sydländsk vädd (scabiosa triandra), fältvädd (scabiosa columbaria) och axveronika (veronika spicata) förtjänar extra tid. De två scabiosa blommar sent, de första kronbladen vecklar ut sig i slutet av juli. Triandra fortsätter fram till frosten. Växterna ger ett skirt intryck, försynta vackra stänglar. Axveronika ger en mustig blå färg nära marken. Dessa tre arter tillför Smängen en sofistikerad ängskänsla ända fram till säsongens slut.

För vissa delar av smängen finns det många lyckospridare som jag gärna ger en accelererad spridning. Arter med fina färger och spännande former. Som kan öka mångfalden, nyckeln till ett angenämt sceneri. Backglim, backnejlika, liten blåklocka, tjärblomster, rödklint, vildmorot, åkervädd och ängsnäva saknas här och där. Det gäller även darrgräs och korta gräs som bildar små tuvor.

På utmarken, den delen som inte ses från boningshuset, samlar jag vissa högre örter som trivs på torr mark. Stånds och smällglim avser jag sprid dit.

När det gäller väddklint planerar jag att knipa av korgarna så fort kronbladen vissnar. Sedan märker jag plantan så att jag hittar den för bortgrävning i samband med slåttern. Även gullris tänker jag föra bort från Smängen.

Scabiosa triandra 4 september 2016
Fältvädd 21 juli 2021.