23 oktober – äntligen slåtter
Fröknipare – insamling eller bortforsling
Är några dagar i sommarhuset och satte av några timmar idag för slåtter. En underbar vindstilla höstdag – fick det där härliga välbefinnandet, ängfullness. Härligt att se alla frodiga bladrosetter som vittnar om nästa sommars blomning – och, förhoppningsvis, en prydlig grön yta ett tag till på hösten.
Började med frökniparna, de där örterna som ännu inte släppt iväg sina frön. Ytan är liten men jag samlade ändå en skottkärra med gullris som kördes bort från Smängen. Enstaka frökapslar från röllika och rödklöver fick följa med bort. Frön från rödklint, johannesört, kungsmynta, och sent blommande liten blåklocka, örter som jag gärna ser fler av på den torra ytan nära huset, insamlades och ställdes att torka. Jag planerar att sprida ut dem efter att ytan blivit kortklippt. I en annan hink lade jag frön av väddklint, stånds och malva. De planerar jag att sprida ut långt från huset där höga örter kan få växa. Timjan och renfana, två andra fröknipare, fick behålla sina frön. I ett senare skede går jag till den fuktiga ytan med stallört, älggräs, fackelblomster och strandveronika som fortfarande kniper.
Det är vått och har regnat under flera dagar. Lien gav inte mycket utbyte, gräset är kort och segt. På den torra ytan var det flera år sedan jag såg ett större bestånd av högt gräs – en vanlig syn under de första åren med Smängen. Tänker att jag inte längre måste föra bort klipp för att minska på kväveinnehållet. Därför så bestämde jag mig för två strategier. Där jag kunde klippa på gräsklipparens lägsta nivå, direkt eller efter att först ha kört på två hjul, låter jag det mesta av klippet ligga. Kanske finns där frön. Kanske kan maskar och andra smådjur finna mat och hjälpa till att ytterligare jämna ut ytan. När gräs ansamlades i gräsklipparen så att den protesterade så rensade jag ut klumpar av vått klipp och de fördes dock bort. Resten av ytan klipper jag högsta nivån, ibland på två hjul. Det klippet får torka, nästa gång jag kan slåttra krattar jag först undan och för bort de torkade växtdelarna för att därefter klippa på gräsklipparens lägsta nivå. Till min glädje kunde jag klippa mer än hälften, kanske 60 procent, direkt på lägsta nivån. Ytan tycks bli jämnare och jämnare för varje år.




7 september
Det mest rationella är inte alltid det som är roligast. Fick möjlighet att under några timmar sprida frön av örter där jag gärna ser fler exemplar nästa år. Rödklint, bockrot, vildmorot och kungsmynta möter jag gärna på hela ytan. För att nå dit måste fröna spridas jämt, helst på varje kvadratmeter. För de exemplar där örterna tycktes helt mogna klippte jag av stänglarna vid basen och spred sedan, med hjälp av handgräsklipparen, dem över ytor där örten fattas. Det känns lustfullt. Mer rationellt, men inte lika kul, är att samla in fröna, tröska ut dem och sprida dem efter slåttern. Jag tog stänglar med mindre mogna frön och lade dem i en bunke, som jag ställde in i ett torrt utrymme.
4 september
Besök i sommarhuset. Möts av många fler blommande örter än jag väntat mig. En ovanlig sommar. Flera frodiga exemplar av liten blåklocka blommar för fullt, långt tid efter att det största gått i frö. Käringtand, som knappt syntes i juni, gulfärgar ett litet område. Eftersom prästkrage tidigare år remonterat till augusti när stängeln blev plockad runt midsommar trodde jag att örten skulle uppvisa många korgar – inte så. Inte ett enda exemplar på TorrSmängen. För många örter ser jag några enstaka blomkorgar. Liten blåklocka, stortimjan, trift, ljung, myskmalva, nysört, åkervädd, ängsvädd, sydlig vädd, gulmåra, flockfibbla, höstfibbla, slåtterfibbla, ögontröst, styvmorsviol, röllika, midsommarblomster, blodnäva, fackelbomster, harklöver, johannesört, gulsporre, blodrot, bockrot, renfana, gul fetknopp, vit fetknopp, kungsmynta, oklassificerad mynta, backnejlika, prästkrage, stånds, gullris, rödklint – dessa örter blommar med en eller flera korgar. Jag har inte någon inventering från september tidigare år och vet inte om 35 blommande örter är fler än tidigare.
Börjar med höstförfiningarna. På de torra ytorna klipper jag ned alla stallört och för bort fröna. Örten blir skräpig efter blomningen på TorrSmängen och på sikt planerar jag att gräva upp plantorna där och ersätta dem med en ört som saknas. Gullris ger fortfarande färg, de exemplar som helt gått i frö klipper jag ned och även de stänglarna läggs på komposten. På sikt vill jag enbart ha några få exemplar av gullris i bortre delen av Smängen. Bladverket ger tidigt en mörk färg åt grönfonden som jag inte tycker om när den blir för dominant.
13 augusti – sammanfattning
En kort sammanfattning av växtsäsongen 2016 på Smängen blir den bästa vårblomningen någonsin, utebliven blomning över midsommar och den vackraste högsommarbilden jag sett på stora delar av Smängen. Smängens utseende under midsommar och högsommar har till stora delar formats av torka och värme under tre veckor i juni samt det myckna regnandet under juli.
Det tycks mig även som om jag inte kommer mycket längre med konceptet ”En liten äng i trädgården” en smäng. Tidig vår – backskärvfrö, styvmorsviol och lungört ger glädje. Full vår – mandelblom, styvmorsviol, gullviva, kattfot och trift färgar TorrSmängen, lungört, svalört, förgätmigej och buskstjärnblomma färgar FuktSmängen. Runt midsommar – en stor mängd olika örter ger färg, vackrast är brudbröd på TorrSmängen och ängsnäva på FuktSmängen. Men, många av midsommarens örter blommar under kort tid. Högsommar och höst ger återigen blomkorgar från många örter färg och även frökapslar adderar. Viktiga för färgen på TorrSmängen är backnejlika, krusmynta, käringtand, myskmalva, vildmorot, röllika, väddklint och mot hösten bockrot, flockfibbla och rödklint. FuktSmängen, med sin högre växtlighet, har fackelblomster, nysört och ängsvädd som viktiga sena inslag. Men, de många örter som enbart växer i några få exemplar eller som inte ger så mycket färg är även de viktiga för helheten, tillsammans med gräs och starr. Ärenpris, timjan, gul fetknopp, vit fetknopp, gulkämpar och rödkämpar ger en låg och variationsrik grön fond. Svartklint och gul fingerborgsblomma bryter av mot övriga örter. Smängen ligger nära havet i växtzon tre och ligger på morän, några ytor har jag försiktigt berikat med snäckor och plantjord.
13 augusti – långsamt vissnade återstår
Dagen för avresa från sommarhuset tog jag några timmar med att skörda och sprida frö på Smängen. Under många år har jag spridit frön från liten blåklocka över stora delar av ytan, ett bestånd av örten som trivs i kanten av Smängen producerar en stor mängd frö. Just i år, då junitorkan höll tillbaka gräs och midsommarens blomster, har örten gett mer färg än tidigare, rimligen tack vare denna årliga fröspridning. Vissa exemplar tycks ha etablerat sig ordentligt – vi får se om de blir lika vackra nästa år. Liten blåklocka tycks inte trivas på Smängen när den får konkurrens. Jag skördade och spred fröna direkt och koncentrerade mig på torra ytor.
Väddklint gör mig orolig, exemplar som växer nära huset blir höga och vildvuxna och örten tycks ha lätt för att gro på Smängen och konkurrera ut närliggande växter. En del frö har redan lämnat sin kapsel. De som var kvar skördade jag och spred längst bort från boningshuset men även utanför Smängen på en strandäng.
Myskmalva är som vackrast, och smälter bäst in i helheten, med kortvuxna exemplar. De kan även blomma sent, fram till frosten kommer. Jag har varit något tveksam till att sprida örtens frö då stora exemplar sticker upp långt ovanför omgivande växtlighet och stör estetiken. Men, när jag ser hur myskmalva, bockrot och flockfibbla kan ge god färg, en och fin kombination, nu under augusti och september har jag ändrat mig och sprider fröna över hela ytan.
Säkerligen blir effektiviteten lägre när jag skördar fröna och sprider dem direkt än om jag torkade kapslarna och tröskade ut fröna. Men – det känns trevligare och är logistiskt enklare att sprida direkt. Så fick det bli denna gång.
13 augusti -flockfibbla omvärderad
Flockfibbla växte på en liten del av den yta som senare blev Smängen, en torr och mager yta. Där växte även höstfibbla och ljung. Efter kultiveringen har höstfibblan, gracilare än flockfibblan, successivt försvunnit. Kanske trivs den inte med slåttern. I år har jag inte sett något exemplar. Färgen på flockfibbla är som intensivast nu i augusti när flertalet av sommarfibbla och slåtterfibbla blommat ut, även de vackra fibblor. De örterna ger ett spänstigare intryck än flockfibbla. Gullris, som fortfarande ger färg, har bladrosetter som förfular grönfonden. Flockfibblans blad är smalare och utvecklas senare under året än gullris. Stånds, den variant som vandrat in från landskapet, har också minskat i antal med slåttern. Renfana är ett alternativ för gul färg men den örten har det varit svårare att sprida.
En viktig utmaning för Smängen har varit att få färg även under augusti och september. I år omvärderar jag flockfibblan och sprider frön över hela ytan för att sensommar och höst skall få gul färg. Vit färg kvarstår sent från vildmorot och bockrot. Liten blåklocka ger blå färg. Åkervädd ger olika violettrosa nyanser och rödklint rödvioletta. Myskmalva rosa varianter. Ljung adderar lila färg. Frön från dessa örter kommer jag framgent försöka sprida över hela ytan.


12 augusti – revormstörel
Ett enda exemplar av harklöver dök upp mitt bland utblommade timjan. Förra året växte örten ymnigt över ett två kvadratmeter stort område. I år ses bland annat revormstörel, gul fetknopp och bladrosetter av tvåårig blåeld på denna yta.
Örter som getväppling, ängsskallra, jordklöver och blåmunkar har jag enbart sett enstaka exemplar av i år. Torkan i juni har gett ett ovanligt år på Smängen. Revormstörel, som jag sett någon enstaka gång tidigare, har däremot växt med flera exemplar. Juli har varit varm och det har regnat ofta.
4 augusti – högsommar vackrare än någonsin
Tack vare torkan i juni är Smängens bild nu i början av augusti den vackraste jag upplevt på Smängen. Gräset har blivit kortväxt och hållits tillbaka. Liten blåklocka, backnejlika, johannesört och bockrot tycks ha fått ökat livsutrymme och ger mer färg än tidigare.
Kortvuxet gräs och god blomning av sensommarens örter ger den fina bilden. Kanske har även kombinationen av mycket regn och värme i juli adderat goda betingelser förutom torkan i juni.
Till trevligheterna nu i augusti kommer enstaka fjärilar, påfågelöga, starrgräsfjäril och vitfjäril har jag noterat de senaste dagarna. Blomflugor, humlor och bin adderar liv.
De första åren med Smängen kunde början av augusti bjuda på högt gräs som växt ut och lagt sig så här i början av augusti. I år är första året då gräset nu i början av augusti till ringa del skymmer sikten för örterna.





14 juli – återvänder mentalt
Kanske därför att brudbröden nu normalt skulle vara utblommade har jag mentalt återvänt till Smängen. När jag ser att alla bladrosetteer, även de som varit helt döda, blivit härligt gröna förstår jag att nästa år kan bli en fin blomning. Prästkrage och åkervädd har synts i små kortväxta exemplar som blommat, men nu efter regnen ses mer högväxta exemplar. Kanske remonterar många prästkrage till hösten.
Där gräset blivit helt gult strödde jag ut frön från tjärblomster, trift och mandelblom. Kanske borde jag ha ett litet förråd med frön från exempelvis gulkämpar och trift för att gräset skall ersättas av bladrosetter som klarar torkan. Ett alternativ är styvmorsviol för att få en extra fin blomning nästa år av örten.
Bilderna från de senaste dagarna. Letade efter färg och kombinationer.








20 juni – vissa färgklickar
Lite regn har kommit, och en del färgklickar kan fokuseras via linsen.



De ettåriga örterna ses knappast, getväppling, harklöver och ängsskallra. När busväder nu dragit in kanske de kan ses vid nästa besök på Smängen. Många exemplar av nässelfjäril har synts på triften, enstaka vitfjärilar och en aurorafjäril. Färgen finns huvudsakligen på FuktSmängen, och jag har ställt frukoststolen invid slåtterfibbla och ängsnäva.
Kom av mig även med e-Smängen när allt blev torrt och årets höjdpunkt, brudbrödens blomning på TorrSmängen, uteblev. Nu är det busväder och när jag kommer tillbaka efter midsommar borde scenariot vara helt nytt.
12 juni – vattnade
År 2008, när jag anlände först till midsommar, var allt gult. Året efter blev den vackraste vad gäller styvmorsviol. Tanken är att bara observera så här års. Men, jag kunde inte hålla mig, ett stort antal frösådda tjärblomster som tidigare i vår gladde mig såg nu ut att dö. Så, jag vattnade. Även Smängens fåtaliga gullvivor, många försvann vid torkan 2008, fick vatten. När jag går på Smängen knastrar det.
11 juni – kort besök av Makaonfjäril
Praktfull, vacker. Men, nektarn tycktes slut på tjärblomster. Besöket blev kort.
10 juni – nässelfjäril och svingelgräsfjäril
Fjärilar står för färg mot den torra delen av TorrSmängen. Enstaka blomkorgar lockar med nektar.
Nytt för i år är att på FuktSmängen ger slåtterfibblan en praktfull blomning, fin kontrast mot prästkrage. Bra val av Pratensis till sin fröblandning. Även sommarfibblan är vacker, men i år har den inte klarat torkan, bladrosetterna är torra.
9 juni – torra ängsblommor
När jag återvänder till sommarhuset finner jag att i år blir det ingen toppblomning med brudbröd. Stänglarna är kort, torra och kronbladen knappt utslagna. Jag får vänta till nästa år för det som jag uppfattar som det vackraste Smängen har att visa upp.
29 maj – blåvinge och käringtand
Följer en mörk blåvinge, vacker mot den gula käringtand den sätter sig på. En humla flyger rastlöst från blomma till blomma på den nu fullt utslagna midsommarblomstren. Backglim och strandglim har slagit ut liksom enstaka teveronika. Ett bestånd av buskstjärnblomma ger en fin kontrast till förgätmigej.
28 maj – stallört oklippt
I höstas tänkte jag att jag skulle klippa ner stallört så här års, skapa mer utrymma i luftrummet för fackelblomster. Men det känns fel att från att vara betraktare till att ingripa. Avvaktar, känner energin i all växtkraft.
26 maj – försommarens härliga nyanser
Oj, vad mycket som hänt! På TorrSmängen ger mandelblom rikligt med färg. Gullviva har blommat ut men istället bidrar blodrot och käringtand med gul färg. Nyanserna från styvmorsviol, kattfot, trift, jungfrulin, tjärblomster och daggkåpa ger en härlig försommar-känsla.
17 maj – midsommarblomster utslagen
Noterade de första kronbladen för midsommarblomster och för blodrot.
En granne har anlagt en liten smäng på 10 kvadratmeter. Där blommer triften vacker och bildar en fin kombination med förgätmigej.
16 maj – svårfångad kombination
Med ambitionen att fånga den vackra kombinationen av trift, mandelblom och gullviva försökte jag hitta en vinkel för kameran. De frodiga exemplaren växer långt ifrån varandra. De smälter ihop för ögat men kan inte fångas på bild tillsammans. Gullvivan är på väg att vissna och triften har inte slagit ut ordentligt. Där enstaka exemplar växer nära går det att ta en bild, men det är tveksamt om färgkombinationen kommer fram.




15 maj – slokande tjärblomster
Upptäcker två nya decimeter-stora frösådda plantor av tjärblomster. De slokar i torkan. Bestämmer mig för att stödvattna, använder vattenkannan. Tar även bort en maskros. Alltfler mandelblom slår ut, ängsviol ger mer färg än på många år. Ser många blommor på smultron. Gläds åt att skogsförgätmigej återkommit.
14 maj – kyligt men härlig våräng
Återvänder till kyla och mulet väder. På några få dagar har mycket ändrats. Den första stängeln av kattfot har rest sig. Nu ses således mandelblom, gullviva, kattfot och blå viol blommandes tillsammans. Trift, med en färg som ibland liknar den hos kattfot, har ett stort antal utslagna korgar på de varmaste ställena. Knoppar ses redan på prästkrage och tjärblomster. Humlor surrar kring smultronblommorna och backskärvfrö är den första örten att ha gått i frö.
8 maj – sol och värme
Magisk värme. Stora humlor och bin surrar. En vitfjäril hastade förbi. De första stänglarna av kattfot har rest sig, och stänglar av tjärblomster skjuter iväg. Räknar stänglarna av gullviva – fyrtio. Inte många, men en långsam spridning tycks vara på väg. De första 16 exemplaren jag inköpte torkade 2008, ny tycks frösådda exemplar ha hittat ytor de trivs på. Hittar däremot en stor mängd nya mandelblom, en ört som ökat mycket under senare år. Blommar tillsammans med gullviva i år, många korgar är redan utslagna. Vissa år har alla gullviva vissnat innan madelblom lyst vitt. När jag står på knä vid ängsviolen märks färgen och att ytan den växer på expanderar. Tar bort ytterligare fyra maskrosor. Noterade idag den första utslagna smultronblomman. Lysande vit.
5 maj – trift och förgätmigej slår ut
Underbar värme. En nässelfjäril hälsar våren. De första kronbladen på trift och förgätmigej stämmer in.
Upptäcker ytterligare två maskrosor och tar bort dem. Sex exemplar, minns jag korrekt var det 14 förra året.
4 maj – sol och maskrosor
Njuter av värme och sol. Upptäcker en blommande maskros. Ägnar tio minuter åt att ta bort den och ytterligare tre bladrosetter av örten. Märkvärdigt hur få maskrosor som gror på Smängen, trots den stora mängden av små paraplyer som virvlar in i slutet av maj varje år. Precis som i min egen trädgård när barnen var små tycks många gräsmattor innefatta en maskrosodling. Märkvärdigt även hur få maskrosor som återkommer, trots att jag bara tar någon centimeter av roten när jag nu i maj hindrar blommorna att gå i frö.
3 maj – underbar vårdag
Känner hur välbefinnandet sprids i kroppen då jag kan återvända till Smängen och finner en småputtrande vårblomning. Kryper runt och hittar utslagna korgar. Ängfullness! Ängsviol kräver närhet, liksom backskärvfrö. Styvmorsviolen lyser tydligare och gullviva syns på håll. I skuggan bakom en sten ses den största örten, fläckig lungört, fullt utslagen. Nagelört och starr – på knä upptäcks små skönheter. Sipporna inköpta på botaniska trädgården i Göteborg bildar en liten charmig grupp, dubbelblommande gul, lite blekare enkelblommande gul, en mörkt blå vitsippa och en storblommig vitsippa. De tycks trivas i norrläget bakom en sten, strålar från solen hittar fram morgon och kväll.
Tar bilder till e-Smängens bilder under ett år och inlägg. Sipporna är svårfångade, till kvällen viker de ihop sina kronblad. På dagen är sol-ljuset för skarpt för att ge en bra bild.
En första mandelblom hittas utslagen. Men kattfot ligger ännu tryckt mot marken. Återstår att se om ”mandelblom, gullviva, kattfot och blå viol” kan besjungas och skådas samtidigt i år. Om kattfot hinner slå ut innan den sista krogen av gullviva vissnar.
3 april – mandelblom – fler rosetter
Kryper på knä – varje dag blir allt grönare. Ser en ett stort antal nya bladrosetter av mandelblom, många nya plantor måste ha grott. På huvudängen ser det ut som ett stråk – vindriktningen då fröna var mogna? Lämplig jordmån? Ser även bladrosetter på helt nya platser. Blir 2016 mandelblommans år på Smängen?
2 april – frösådd femfingerört
Rensade hallonlandet. Hittade sex frösådda plantor av femfingerört. Kunde inte med att kasta dem – de sattes ut på Smängen.
30 mars – försiktig fagning
En försiktig fagning. Blir en skottkärra med hö. Tycks som om vissa tovor fungerat som drivhus – gröna blad ses under. Trots att jag försöker vara försiktig så river krattan upp några små frösådda plantor.
29 mars – en humla surrar
Fotograferar till foto-dagboken. En humla surrade förbi.
28 mars – bladrosetterna växer
Upptäcker alltfler bladrosetter. Mossan blir allt grönare. Våren börjar kännas, liksom att Smängen är vid liv. Ser att mandelblom blivit rikligare på huvudängen och att en förra hösten flyttad mandel på hörnängen växt ut till en rosett. Kanske dags att sprida mandlar till andra delar av Smängen i höst så att örten sprids över hela ytan.
15 mars – före-vår oro
Återigen den där känslan – blir det verkligen örter i år igen. En gräsmatta med vissna strån – så ser det ut på håll. Ryms det verkligen något under? Tänk om allt är slut!
