En stor av glädjen med att se Smängen växa fram har varit att få syn på all skönhet i det omgivande landskapet som tidigare varit dold. Och, med namn på örterna kan jag bättre urskilja synintryck från all information som träffar ögat. Med namnet på de arter av fjärilar som ses på Smängen har jag även sett att de flyger på olika sätt och har sina favoritörter. Och i år har jag känt mig redo att lära mig några enskilda gräs. Namngivning har varit centralt, för att kunna förfina Smängen och för att kunna upptäcka det sköna och intressanta i landskapet.
Enklast har det varit när jag köpt pluggplantor – namnet kom med plantan, och jag kunde lära mig hur örten ser ut. Svårare har det varit med örter som invandrat spontant, eller där jag tagit frö från vägrenar eller natur. Jag har bläddrat mycket i den floran signerad Mossberg, Stenberg och Ericsson. Bilderna är bra, men när jag inte kunnat namnge örten har jag inte haft mycket hjälp av texten. Inte sällan har jag bara blivit förvirrad. Då har jag gått vidare till hemsidan från Naturhistoriska Riksmuseet. Deras virtuella flora med sökfunktion var bra redan för tio år sedan och blir allt bättre för varje år. Inte minst bildgallerierna för varje ört blir allt mer användbara.
En fantastisk service ger jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Under alla år har jag kunnat ställa frågor via internet och distinkta besked har alltid kommit inom några dagar. De har svarat på: Vad heter örten? Vad heter fjärilen? Och idag, vilket gräs är det? Tydligt, kunnigt och snabbt. Ovärderligt.
Själv har jag inte drivkraft att driva klassificeringen till sin spets. På Smängen växer en eller två olika daggkåpor. Det vore att trevligt att veta vilken eller vilka, men jag tar mig inte tiden. Floran beskriver 31 arter. Fler apomiktiska (rena kloner, som fåret Polly) småarter finns, enligt floran.