Odlaren i mig ser med stolthet hur strandveronikan nu växer frodigt på Smängens fuktigare delar. Ursprunget är en liten stickling från en ö i Stockholms skärgård. En stjälk på en decimeter visade den upp första året. När tankarna på vilda blommor på tomten började ta fram, slog det mig att vatten rann ned från det bakomliggande berget till ett område som är en decimeter brett, som ett litet gatt. Jag grävde ur moränen och ersatte den med en blandning av kogödsel och plantjord. Mitt i detta satte jag den lilla sticklingen. Magi, här-trivs-jag effekten – redan följande år sågs ett stort antal blomkorgar. På bilden ses en ny växtplats bredvid stallört. Örten har spridits hit via frö.