Jag lämnade bladrosetterna på några exemplar av blodnäva – de ger en fin färg. Några blomkorgar ses fortfarande på andra örter (liten blåklocka, blåeld, stortimjan, bockrot, myskmalva, scabiosa triandra).
Oktoberfärg på Smängen
Etikettarkiv: Blodnäva
Första året med många frösådda blodnäva
Blodnäva – svårspridd terrier
Under många år hade jag enbart två exemplar av blodnäva, införd som en pluggplanta, utan att jag såg någon spridning. Detta frösådda exemplar noterade jag dock för några år sedan och det växer nu frodigt. I år har jag för första gången ett flertal nya frösådda blodnäva på olika växtplatser inom Smängen.
Blodnäva och prästkrage – trots torkan
Glädjande färg i torkan
Nästan inget regn och mycket varmt – ändå denna blomning.
Prästkragen vissnar
Toppblomningen är över
Två dagars ihållande blåst medförde att många kronblad från prästkrage och brudbröd blåste torra och försvann. Högsommarens örter tar över efter midsommarens.
Gult i fonden – högsommaräng
Getväppling, jordklöver, käringtand och blodrot – gult i fonden
På den delen av Smängen som ligger helt nära boningshuset blir jag allt mer övertygad om att jag trivs bäst med en helt kortvuxen fond och inget högt gräs. Fonden får gärna bestå av lågvuxna ettåriga eller mångåriga örter. Inte minst värdefull är getväppling som ses på bilden.
Midsommarblomning i lila och rött
Nyanser som trivs ihop
Färgklickar trots torkan
Glädjeämnen
Lite regn har kommit, och en del färgklickar kan fokuseras via linsen.
De ettåriga örterna ses knappast, getväppling, harklöver och ängsskallra. När busväder nu dragit in kanske de kan ses vid nästa besök på Smängen. Många exemplar av nässelfjäril har synts på triften, enstaka vitfjärilar och en aurorafjäril. Färgen finns huvudsakligen på FuktSmängen, och jag har ställt frukoststolen invid slåtterfibbla och ängsnäva.
Blodnäva – Smängens terrier
Vacker rödlila färg under många veckor med början vid midsommar. Färgsättare men en fin kontrast, inte minst till prästkrage. De exemplar som synts på Smängen har bitit sig fast som en terrier – varken torka eller slåtter har fått dem att vika. Varje exemplar blir större och större för varje år. Men, jag måste ha spridit tusentals frön utan att något grott. Däremot etablerade sig de två pluggplantor jag planterade ut på en gång. Små sticklingar från en närbelägen strandäng krukades in på våren och planterades ut till hösten.