Etikettarkiv: Frö – införande via

De örter som införts via frö får denna etikett

Onödigt köpa gräs när gräsmattan är ängsbörjan

Vatten på flaska till fjällbäcken

Den som bor vid en fjällbäck kanske inte behöver köpa vatten på flaska. Om en smäng startar som en gräsmatta som inte klipps över sommaren – då finns det etablerade gräs. Troligen är det arter med låga bladrosetter och strån som enbart är några decimeter – inte meterhöga som ängshavre och luddhavre som kan återfinnas i en ängsfröblandning. Vissa producenter anger inte vilka gräsfröer som ingår. För att öka örtrikedomen i en före detta gräsmatta via frö kanske det klokaste är att inköpa (eller insamla) fröer från enbart örter och inte gräs.

Backe mot väster 27 juni 2019.

Att så inköpta frön

Fyra alternativ

Det är dyrt att köpa blomsterfrö. Att samla in frö är tidsödande. Många vill ha så många blommande örter som möjligt per utsått frö.

Flest antal exemplar per sått frö fås rimligen om de sås utanför ängsytan i en bänk eller ett trädgårdsland. De grodda plantorna kan sättas ut i en djupgrävd bädd efter en säsong.

Ett gott utfall torde även en djupgrävd bädd på ängsytan ge, speciellt om den jord som används närmast ytan är ogräsfri. Frön och småplantor måste hållas fuktiga, täckande väv kan underlätta.

För att spara tid är en bädd ovanpå växtligheten ett alternativ. Växtligheten klipps helt kort, gärna i markhöjd (någon centimeter). Ovanpå läggs material för att ta bort all groningshämning från gräs och örter, exempelvis sand, visset gräsklipp eller inköpt plantjord. Därefter sås fröna in och bädden hålls fuktig. Troligen blir utfallet något sämre genom den tidiga konkurrensen från gräs och örter som växer upp in i bädden, men åtgången av tid torde bli mycket lägre.

Visst gror frön om de sprids direkt i växtligheten. På Smängen har jag fått bra resultat med tvååringar som ängshaverrot, vildmorot och blåeld samt ettåringar. Men, andelen frön som gror och blir adulta plantor är för många örter försvinnande liten, är min erfarenhet. Jag sprider nu tusentals frön över hela ytan från vissa av de örter som växer på Smängen. Som regel ser jag bara några få nya exemplar. Ett annat tecken på den groningshämning som håller frön ogrodda är att jag inte sett maskrosor på flera år på de ytor jag nu kultiverat under 20 år. Inflygningen av frö är stor från två grannar, och när jag just grävt om FuktSmängen sågs en rad nya maskrosor.

Vi har således fyra alternativ och de metoder som tar längst tid ger bäst resultat. Alternativen är:
1) odling av pluggplanta
2) djupgrävd bädd
3) bädd ovanpå växtligheten
4) direkt spridning i växtligheten

Brudbröd, en ensam vallmo och i bakgrunden blåeld. 12 juni 2019. Nästan alla dessa exemplar kommer från frö som spridits direkt i växtligheten – några få pluggplantor av brudbröd inköptes för nästan 20 år sedan och sattes i en djupgrävd bädd som ses till vänster på bilden. 

 

Gul med irriterande röd saft

Skelört

Från att aldrig ha sett örten så tycktes den plötsligt växa som ogräs överallt i det villaområde vi bodde tidigare. Det var ingen bra idé att riva upp den utan handskar, den röda saften irriterade. Kanske följde frö med då jag flyttade andra örter från villatomten till Smängen. Örten dyker upp tillfälligt då och då på Smängen.

Skelört 16 maj 2016

Slåtterfibbla – härligt gul kontrast till prästkrage

Slåtterfibbla – underbar gul färg

Nytt för i år är att på FuktSmängen visar slåtterfibblan upp en praktfull blomning, fin kontrast mot prästkrage. Bra val av Pratensis till sin fröblandning, införd genom den. Har spritt sig i gräset på FuktSmängen. Både färg och form gör att tankarna inte går till maskros, vilket är en fara för att uppleva fibblor positivt. I år är första året som jag ser många exemplar av örten. Svår att fotografera så att den vackra gula färgen kommer fram. När det vackra kvällsljuset kommer har örten slagit ihop sin korg.

Slåtterfibbla 10 juni 2016. Bilden ger inte den fina gula färgen rättvisa.
Slåtterfibbla 10 juni 2016. Bilden ger inte den fina gula färgen rättvisa.

 

Styvmorsviol – tidig, egensinnig och färgrik

Alltid en överraskning

Dessa exemplar växer på en flera kvadratmeter stor yta som år 2009 var helt täckt av styvmorsviol. Kanske 200 exemplar. Samma år var Valön, att naturområde, helt blått av örten inom ett kanske 100 kvadratmeter stort område. Året efter såg jag inte ett enda exemplar på Smängen och sparsamt på Valön. Kanske är detta område på Smängen lite extra torrt och visset när sommaren blir het – annars kan jag inte förstå varför det var just här, och under ett enskilt år, som blomningen var så rik. När gräs och starr vissnar kanske örtens frön gror lättare än annars. Örten är tvåårig och frön har jag både köpt och infört från det omkringliggande landskapet. Frön spreds över stora delar av TorrSmängen, men örten syns nästan enbart just här.

Styvmorsviol 3 maj 2016.

Styvmorsviol 3 maj 2016.

Backskärvfrö – marknära tidig skönhet

Blommor nära marken och frön en bit upp

I år fick jag nöja mig med fyra stänglar av denna ört – trots det stora antalet frö som jag spridit. När jag väl lärt mig känna igen backskärvfrö ser jag att den växer på många grönytor i våra städer och tätorter.

Backskärvfrö 4 maj 2016
Backskärvfrö 4 maj 2016

Sydlig vädd

Vid cykling i Frankrike passerade vi ett helt fält med denna vädd. Underbar färg. Några örter hade gått i frö, och jag tog med mig några som jag slängde ut på Smängen. Till min förvåning blommar nu ett exemplar för tredje året. Har varje år slagit ut precis före ängsvädd.

Vädd som blommar 22 augusti.
Vädd som blommar 22 augusti.

Knutnarv – mättad vit färg

KnutnarvKnutnarv växer på närbelägna strandängar, ibland så att det blir rikligt med färg nära marken. På Smängen ses enstaka exemplar i grönfonden. Den vita färgen känns mättad, karismatisk i sin litenhet. Infördes via frö.