Detta fuktiga område domineras av stallört och nysört. Estetiken kan diskuteras när dessa högresta örter trängs. Jag tog några minuter och ryckte upp och bortförde det höga gräset. I mina ögon blev området trevligare att se på utan gräs.
Denna yta är den fuktigaste på Smängen. Luftrummet tycks fullbelagt och här syns grönfonden bara invid berget i förgrunden. Bra med färg ses från fackelblomster, nysört, strätta och strandlysing. Stallört, strandveronika och ängsnäva har bleknat. Intressant är att när jag klippt ned till två centimeter efter slåttern så ses bladrosetter enbart på en liten andel av ytan. Luftrummet är fullbelagt men marken har många vakanser.
Den stoltaste och vackraste örten i Smängens våtmark är utan tvivel fackelblomster. Den mättade rödlila färgen, det stolta raka växtsättet, den självklara auktoriteten. Övriga örter blir som bifigurer när fackelblomster kliver fram med sin lyster. Den har just slagit ut och kommer att behålla färgen många veckor. På bilden flankeras fackelblomster av stallört, strandveronika och nysört. En stickling infördes men sattes för torrt. Den han dock ge frö, och efterhand har örten spridit sig.
