Etikettarkiv: Pluggplantor – införande via

De örter som införts som pluggplantor, eller som krukats in och införts som planta, får denna etikett

Egna pluggplantor

Uppenbarligen finns många utmaningar för att dra upp egna pluggplantor. Ängssalvia (Salvia pratensis) har i omgångar blivit uppätna av snäckor. De ses till höger. Till vänster den glada överraskningen – många frodiga humlesuga (Stachys officinalis). Enbart tre ängsklocka (Campanula patula) spirar. För övriga arter ses ingen eller någon enstaka planta. Fröna är köpta från Impecta och såddes förra hösten i inköpt såjord, innan det blev kallt. Jag avser att ha plantorna täckta med fiber under vintern och plantera ut dem just när de första gröna stråna visar sig nästa vår. Vårplantering är det som fungerat bäst på Smängen.   

Pluggplantor. 18 september 2021.

Bädd för pluggplantor

I höstas anlade jag en ny typ av bädd. Där det tidigare växt stallört eller väddklint så uppkom möjligheter till att pröva bättre sätt att föra in nya arter via pluggplantor. Pratensis skickade pluggplantor i god form, de frodigaste jag fått, om jag minns korrekt. På bilden ses fältvädd, som inte finns på Smängen.

Jag grävde nästan tre decimeter djup och drygt två decimeter i diameter. Den uppgrävda jorden silades för rötter. Jag blandade även till lite köpt plantjord. I botten lade jag maskkompost och lite inköpt Höstgödsel. Ovanpå det återförde jag jorden. Efter att tre pluggplantor planterats så ökade jag på med två centimeter stenmjöl.

Tanken är att pluggplantorna behöver en säsong för att etablera sig utan konkurrens. En annan tanke är att de behöver alla de fungi, bakterier och virus som jorden innehåller för sin etablering. Vidare tänker jag att maskkomposten kan gynna både mikrobiotan i jorden och att maskarna kan göra sitt. Höstgödsel innehåller näringsämnen som kan vara bra att ha lätt tillgängliga vid etableringen.

Vi får se om pluggplantorna utvecklas nu under sommaren. Bladrosetterna har sett fina ut under hela vintern.

Bladrosetter av fältvädd (scabiosa columbaria) 2021-04-22. De har sett likadana ut hela vintern.
Plantbädd såsom jag gjorde i höstas.

Egna pluggplantor

Detta är mitt första större försök att dra upp egna pluggplantor för att berika floran på Smängen. Det tycks mig som att ju fler arter som finns på Smängen, ju lättare är det att etablera nya. Ytan är liten, ändå finns det plats för många fler arter.

Frön är inköpta från olika fröfirmor. Hållarna är de som Pratensis tidigare levererade pluggplantor i. De är fyllda med inköpt såjord. För de frön där det rekommenderas har jag täckt bädden med perlit. Allt gjordes i ordning i höstas och har varit täckt av en fiberduk under vintern.

I höstas grodde pimpinell och nu har precis ängssalvia uppvisat groddblad.

Pluggarna jag gjorde i ordning i höstas.
Fiberduken jag täckte med i vintras.
Odlingstunnel från Hortus jag tänkte pröva över sommaren.
Pimpinell grodde redan i höstas och har övervintrat som små groddplantor. Spännande att de klarar att inte förfrysa.
Ängssalvia par just visat upp groddblad. 2021-04-20.

Att så inköpta frön

Fyra alternativ

Det är dyrt att köpa blomsterfrö. Att samla in frö är tidsödande. Många vill ha så många blommande örter som möjligt per utsått frö.

Flest antal exemplar per sått frö fås rimligen om de sås utanför ängsytan i en bänk eller ett trädgårdsland. De grodda plantorna kan sättas ut i en djupgrävd bädd efter en säsong.

Ett gott utfall torde även en djupgrävd bädd på ängsytan ge, speciellt om den jord som används närmast ytan är ogräsfri. Frön och småplantor måste hållas fuktiga, täckande väv kan underlätta.

För att spara tid är en bädd ovanpå växtligheten ett alternativ. Växtligheten klipps helt kort, gärna i markhöjd (någon centimeter). Ovanpå läggs material för att ta bort all groningshämning från gräs och örter, exempelvis sand, visset gräsklipp eller inköpt plantjord. Därefter sås fröna in och bädden hålls fuktig. Troligen blir utfallet något sämre genom den tidiga konkurrensen från gräs och örter som växer upp in i bädden, men åtgången av tid torde bli mycket lägre.

Visst gror frön om de sprids direkt i växtligheten. På Smängen har jag fått bra resultat med tvååringar som ängshaverrot, vildmorot och blåeld samt ettåringar. Men, andelen frön som gror och blir adulta plantor är för många örter försvinnande liten, är min erfarenhet. Jag sprider nu tusentals frön över hela ytan från vissa av de örter som växer på Smängen. Som regel ser jag bara några få nya exemplar. Ett annat tecken på den groningshämning som håller frön ogrodda är att jag inte sett maskrosor på flera år på de ytor jag nu kultiverat under 20 år. Inflygningen av frö är stor från två grannar, och när jag just grävt om FuktSmängen sågs en rad nya maskrosor.

Vi har således fyra alternativ och de metoder som tar längst tid ger bäst resultat. Alternativen är:
1) odling av pluggplanta
2) djupgrävd bädd
3) bädd ovanpå växtligheten
4) direkt spridning i växtligheten

Brudbröd, en ensam vallmo och i bakgrunden blåeld. 12 juni 2019. Nästan alla dessa exemplar kommer från frö som spridits direkt i växtligheten – några få pluggplantor av brudbröd inköptes för nästan 20 år sedan och sattes i en djupgrävd bädd som ses till vänster på bilden. 

 

Ny bädd för vitsippor och gulsippor

Vitsippa, gulsippa och blåsippa – blomningen ett efterlängtat vårtecken

När FuktSmängen grävdes upp försvann den lilla samling av vitsippor och gulsippor som gladde mig varje vår. Förhållandena blev annorlunda när vi tog bort ett antal stora och små stenar. En stor sten är kvar, och bakom (norr om) den kanske sippor kan trivas. Jag har därför inköpt några olika varianter av vitsippor, blå och dubbelblommande. Jag har även köpt två gulsippor – plantorna beställdes från Odlarglädjens plantskola. Försökte mig på en bädd. Först grävde jag ut ungefär två decimeter. I botten lade jag en decimeter inköpt torv (okalkad och ogödslad). Efter det sållade jag den utgrävda massan fri från rötter och sten. Den blandades med kvarvarande torv så att jorden kom i samma höjd som tidigare. Därefter planterades sipporna så att de kom ungefär en centimeter under ytan. Slutligen lade jag på en centimeter med inköpt plantjord med idén att den är ogräsfri och kanske kan hindra ljusberoende frön från att gro. Jag tänker att sipporna skall etablera sig innan ytan täcks av växtlighet till sommaren. Vi får se till våren om detta ger en vacker vårbild eller skall läggas till mina tidigare misslyckanden. Skall bli spännande.

Jag köpte även en blåsippa. Den planterade längst in mot stenen i en blandning av plantjord och krossade mussel och ostronskal. Underbar att skåda på nära håll är blåsippan. När detta exemplar blommar blir det även en signal att leta upp landskapets maffiga backar med blåsippor.

Färdig bädd för vitsippor, två gulsippor och en blåsippa. 19 augusti 2018.

Två decimeter har grävts ur.

Egna pluggplantor

Att dra upp pluggplantor

Att dra upp egna pluggplantor har jag funnit svårt för många örter. När det lyckas är det däremot stimulerande och ett bra sätt att öka örtrikedomen. Eftersom jag tidigt i utvecklingen av Smängen köpte pluggplantor har jag använt de plastbehållare som de kommer i. En nackdel har varit att de inte är anpassade för miniväxthus. I avsaknad av ett stort växthus har jag använt miniväxthus för att dra upp pluggplantor till Smängen och grönsakslanden.

I denna video presenteras toarullar som behållare för att dra upp pluggplantor. Något jag aldrig prövat.

Fläckig lungört – högrest lång vårblomning

Tdig och lång vårblomning

Denna fläckiga lungört växte i en trädgård som vi tog över 1982. Kanske en gammal sort. Jag tog med den till sommarhuset, några stänglar kommer varje år på denna och en annan växtplats. Något år har den varit först med att blomma. Den är några decimeter hög, klart högre än övriga vårblommor. Blomningen brukar pågå under lång tid och därefter kvarstår bladen hela säsongen. Invid växthusen på Göteborgs botaniska trädgård finns en rad olika varianter av örten med blad i varierande former. Intressant hur skiftande en och samma ört kan te sig.

Fläckig lungört i en skuggig skreva bakom en sten. 3 maj 2016.
Fläckig lungört i en skuggig skreva bakom en sten. 3 maj 2016.

Ängsviol – nyckfull blå vårskönhet

Diskretare än styvmorsviol

Den enhetliga blå färgen gör att örten syns mindre än styvmorsviol. De exemplar av ängsviol som jag inköpte för mer än 10 år sedan förde en tynande tillvaro och har nu försvunnit. Däremot upptäckte jag för några år sedan ett mer än kvadratmeter stort område där örten det året växte frodigt. Rikligt med färg. Området är långt från det där de inplanterade plantorna växte. Kanske fanns örten på ytan innan slåttern på Smängen påbörjades. I år tycker jag mig se att örten ger mer färg än tidigare är.  Spridningen går långsamt, och många frösådda exemplar jag upptäckt har försvunnit året efter.

Ängsviol 4 maj 2016.
Ängsviol 4 maj 2016.

Ängsviol 13 maj 2016 klockan 21 08. I år tycks mig örten ge mer färg än under många andra år.
Ängsviol 13 maj 2016 klockan 21 08. I år tycks mig örten ge mer färg än under många andra år.