Etikettarkiv: Reflektioner

Namngivning

En stor av glädjen med att se Smängen växa fram har varit att få syn på all skönhet i det omgivande landskapet som tidigare varit dold. Och, med namn på örterna kan jag bättre urskilja synintryck från all information som träffar ögat. Med namnet på de arter av fjärilar som ses på Smängen har jag även sett att de flyger på olika sätt och har sina favoritörter. Och i år har jag känt mig redo att lära mig några enskilda gräs. Namngivning har varit centralt, för att kunna förfina Smängen och för att kunna upptäcka det sköna och intressanta i landskapet.
Enklast har det varit när jag köpt pluggplantor – namnet kom med plantan, och jag kunde lära mig hur örten ser ut. Svårare har det varit med örter som invandrat spontant, eller där jag tagit frö från vägrenar eller natur. Jag har bläddrat mycket i floran signerad Mossberg, Stenberg och Ericsson. Bilderna är bra, men när jag inte kunnat namnge örten har jag inte haft mycket hjälp av texten. Inte sällan har jag bara blivit förvirrad. Då har jag gått vidare till hemsidan från Naturhistoriska Riksmuseet. Deras virtuella flora med sökfunktion var bra redan för tio år sedan och blir allt bättre för varje år. Inte minst bildgallerierna för varje ört blir allt mer användbara.
En fantastisk service ger jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Under alla år har jag kunnat ställa frågor via internet och distinkta besked har alltid kommit inom några dagar. De har svarat på: Vad heter örten? Vad heter fjärilen? Och idag, vilket gräs är det? Tydligt, kunnigt och snabbt. Ovärderligt.
Själv har jag inte drivkraft att driva klassificeringen till sin spets. På Smängen växer en eller två olika daggkåpa. Det vore att trevligt att veta vilken eller vilka, men jag tar mig inte tiden. Floran beskriver 31 olika daggkåpa. Fler apomiktiska (rena kloner, som fåret Polly) småarter finns, enligt floran.

Fullbelagt – i luftrummet

Mättad fuktig ängDenna yta är den fuktigaste på Smängen. Luftrummet tycks fullbelagt och här syns grönfonden bara invid berget i förgrunden. Bra med färg ses från fackelblomster, nysört, strätta och strandlysing. Stallört, strandveronika och ängsnäva har bleknat. Intressant är att när jag klippt ned till två centimeter efter slåttern så ses bladrosetter enbart på en liten andel av ytan. Luftrummet är fullbelagt men marken har många vakanser.

En smäng som stadsäng

En smäng kan vare en stadsodling, en stadsodling på marken. En stadsäng som inte är en ansats att återskapa forna tiders slåtterängar. En stadsäng som inte är en trädgårdstäppa och inte är ett försök att återställa naturvärden. Pågående försök vid Ulltuna i Uppsala visar att nyanlagda stadsängar kan anläggas på stadens eller samhällets alla ohävdade grönytor och maskrosodlingar (ytor som slås just när maskrosorna gått i frö).

En spännande smäng, inte en slåtteräng för att bärga hö

Synen på gräsens roll ser jag som en skiljelinje mellan en smäng och återskapandet av en slåtteräng. I mina ögon har Smängen blivit prydligare i takt med att gräs, speciellt höga gräs, fått en begränsad roll i grönfonden. Lågväxta bladrosetter (trift, tjärblomster) och krypande örter ger en mer intressant yta och flertalet är gröna hela säsongen. Perfekt är att inget gräs växer högre än några decimeter. På en slåtteräng är själva poängen odlandet av höga gräs som lätt kan skördas med lie för produktion av hö. På Smängen blir många höga gräs gula efter midsommar; blir de alltför många dras blicken mot dem och bort från blommorna. Och, jag vill inte röra Smängen förrän efter växtsäsongen.

Gräsmatta – kuschad blomsteräng

Det är inte sant att varje gräsmatta är en kuvad underbart blomstrande äng. Centercourten i Wimbledon, en gräsmatta, används för finalen i tennisturneringen. Prästkragar i gräsmattan hade stört spelet. Den gräsmatta jag försökte sköta i den tidigare villan bar däremot en nedtryckt örtrikedom. Så här efteråt förstår jag inte hur jag kunde ägna min tid åt att ta upp käringtand, brunört och röllika från gräset. Jag lyckades dåligt, och nu på Smängen är örterna välkomna.

Smängens dagbok

Inte mycket kunde jag om vilda blommor, eller om odling, innan Smängen växte fram. De första åren kännetecknas av misslyckanden och onödigt arbete. Slöseri med tid och frustration. Arbete vid fel årstid, på fel sätt och med felaktiga intentioner. Och – internet var full av råd där det var svårt att skilja ut de som gäller för Smängen. Kanske viktigast av allt, jag glömde bort vad jag gjort. Det visade sig när jag väl började skriva dagbok. Närmast chockartat att konstatera. Vilka frön hade spridits var? Vilka pluggplantor hade satts ut? Detaljerna fanns inte kvar i minnet. – Oj, tog jag bort 12 skottkärror med klipp från den lilla ytan på 25 kvadratmeter första året som den slåttrades!
De första åren kunde jag ställa frågor i dagboken för att senare hitta svaren. Jag kunde resonera om vad jag verkligen ville åstadkomma. Vad är vackert? Vad är prydligt? Ideér om växter kunde skrivas ned. Insikter formuleras i skrift. Planer kunde dryftas, insatser planeras. Med dagboken växte idén om Smängen, en modern smäng, fram.

Inget ogräs på Smängen

Läser på www.cropscience.bayer.se. Örtogräs och gräsogräs – bolaget har medel för att ta bort dem. Listorna innehåller många av de växter jag gärna njuter av på Smängen. På Smängen finns inget ogräs – även om det finns örter och höga gräs som inte är välkomna.