Etikettarkiv: Strandveronika

Trio i blått

Dessa tre örter hittade varandra. De växer där vatten rinner från ett berg ovanför. Frodigare och högre än på torrare delar av Smängen.

Åkervädd, strandveronika och ängsnäva 3 juli 2022.
Dessa tre fann varandra. Ängsnäva, strandveronika och åkervädd. Intressant att bladrosetterna är så avgränsade och ser planterade ut. Under dem rinner vatten från berget ovanför ned till det lilla våtmarken (som just nu är torrt). 23 maj 2022.

Nya spännande intryck

I morgon får vi regn enligt prognosen. En kvällsvandring gav flera intryck.

Oväntat dök en polygalaceae upp på denna plats. Jag införde frön för mer än 10 år sedan till ett helt annat ställe. Växtens frön transporteras av myror enligt floran. 23 maj 2022.
Här har trädgårdsnäva, gullviva och buskstjärnblomma hittat varandra. 23 maj 2022.
Fläckig lungört har fortfarande kvar sina kronblad. 23 maj 2022.
Ramslök helt överväxt av gulvial. Frågan är om vialen hämmar växten av ramslök till nästa år. 23 maj 2022.
Dessa tre fann varandra. Ängsnäva, strandveronika och åkervädd. Intressant att bladrosetterna är så avgränsade och ser planterade ut. Under dem rinner vatten från berget ovanför ned till det lilla våtmarken (som just nu är torr). 23 maj 2022.
Denna ängssalvia kanske nu har nått en storlek så att den klarar ett angrepp av en snäcka utan att duka under. 23 maj 2022-

Fackelblomster – våtmarkens stolthet

Den stoltaste och vackraste örten i Smängens våtmark är utan tvivel fackelblomster. Den mättade rödlila färgen, det stolta raka växtsättet, den självklara auktoriteten. Övriga örter blir som bifigurer när fackelblomster kliver fram med sin lyster. Den har just slagit ut och kommer att behålla färgen många veckor. På bilden flankeras fackelblomster av stallört, strandveronika och nysört. En stickling infördes men sattes för torrt. Den han dock ge frö, och efterhand har örten spridit sig.

Strandveronika – blå spetskompetens

Odlaren i mig ser med stolthet hur strandveronikan nu växer frodigt på Smängens fuktigare delar. Ursprunget är en liten stickling från en ö i Stockholms skärgård. En stjälk på en decimeter visade den upp första året. När tankarna på vilda blommor på tomten började ta fram, slog det mig att vatten rann ned från det bakomliggande berget till ett område som är en decimeter brett, som ett litet gatt. Jag grävde ur moränen och ersatte den med en blandning av kogödsel och plantjord. Mitt i detta satte jag den lilla sticklingen. Magi, här-trivs-jag effekten – redan följande år sågs ett stort antal blomkorgar. På bilden ses en ny växtplats bredvid stallört. Örten har spridits hit via frö.