Etikettarkiv: Väddklint

Salt mot väddklint

Väddklint har visat sig vara en smängeninvasiv art. Vacker men med en tendens att slå ut flertalet andra arter. Genom sina djupa pålrötter hittar den vatten och näring. Samtidigt produceras en stor mängd frön som ger nya exemplar. Trots att över 300 pålrötter har grävts upp ses fortfarande örtens blåa blomkorgar. Den biter sig fast som en envis kamphund på Smängen. I år prövar jag att fylla hålen där örten blommat med salt över vintern. Kanske leder den saltrika miljön till att de kvarvarande rötterna slås ut. Rimligen skadas inte omkringliggande växter; regnvatten och vatten från smält snö tar saltet med sig nedåt, tänker jag. Till våren avser jag fylla hålen med inköpt plantjord blandad med sand. Högst upp tänker jag så annueller samt mångåriga ängsväxter. Vi får se om denna kemiska krigsföring kommer att lyckas.

2022-09-15 – effektsalt.

2022-09-15 – blottlagd väddklint (centaurea scabiosa).
2022-09-15 – salt ovanför rötter av väddklint.

Val av växter

Vi kan välja bland världens alla en och tvåhjärtbladiga örter för att skapa en smäng. Våra rabatter innehåller växter från många länder och kontinenter. Det kan även våra smängar göra. Många av våra ängsblommor har rimligen evulotionerats fram på de stora euro-asiatiska slätterna som en gång täckte delar av nuvarande Europa och Asien. En del av de örter som växte på slätterna nådde Sverige via djur, vind eller mänskliga transporter, andra inte. Men även de som inte har etablerats i Sveriges natur kan mycket väl trivas på en smäng och bidra till en vacker helhet.

På en torr och solig yta kan vi skapa en färgrik växtlighet som håller sig nära marken hela säsongen. Men, vi måste undvika arter som beter sig invasivt, som slår ut andra örter. Förutom de växter som myndigheter och Naturskyddsföreningen varnar för (se faktaruta) finns det arter som kan dominera på små ytor. Jag kallar dem smängen-invasiva. Min värsta plågoande har varit väddklint – en vacker ört som höll på att konkurrera ut all annan växtlighet på en del av Smängen. Dess djupa jordstam hittar vatten och näring som gör väddklint frodig och dominerande. De smängen-invasiva växterna har ett eget kapitel i slutet av boken.

Väddklint 18 september 2021. Dominerande bladrosett.
Humla och väddklint 28 juni 2017 klockan 16 40.

Väddklint – mitt största misstag

Att införa väddklint (centaurea scabiosa) på Smängen får nog betraktas som mitt största misstag. För tredje året i rad gräver jag upp örten. Med de cirka 50 som ses på bilden har sammanlagt 180 exemplar avlägsnats. Det tog många år innan jag reagerade. När jag såg hur denna ängsmarodör i stort sett slagit ut annan växtlighet på en ö här i Bohuslän började jag ana dess destruktivitet. Nu har jag gjort ett undantag och använder en vårdag till att gräva upp denna lila buse. Rötterna tycks mig smalare än de som togs upp i höstas. Men, jag får nog hålla på i några år till innan örten avslutar sin invasion av Smängen.

Ungefär 50 uppgrävda exemplar av väddklint. 15 mak 2022.

Uppgrävda Väddklint

Väddklint (Centaurea scabiosa) passar inte på smängmattan. Bladrosetten är för mörk och stor, stör estetiken. Och, väddklint tycks konkurrera ut andra örter. Tyvärr införde jag denna lila korgblommiga art, och har nu mycket arbete för att få bort den. Bilden visar ungefär hundra plantor, de flesta tycks dock frösådda för i år. Under vintern lade jag ut fiber för de nya perenner jag sått in och förhållandena tycks ha gynnat väddklint. Förra året tog jag bort 30 plantor, ibland med en meterlång jordstam. Vi får se vad som krävs nästa höst.

Väddklint 18 september 2021. Dominerande bladrosett.
100 vädddklint. 18 september 2021. Trist och mödosamt att gräva upp.

Frö-skörd, återförande och bortförande

Ingen av de fler än 150 örter jag observerat på Smängen har kvar sina fröer vid slåtter och släpper dem efter att de legat på marken och torkat. Antingen släpper de sina fröer under växtsäsongen eller så behåller de frökapslarna intakta över vintern (vinterståndare).

I år ägnar jag åkervädd (knautia arvensis) speciell uppmärksamhet. De ger en fin färg nu i augusti och jag ser gärna att örten spirar på hela Smängen. Även om ytan är liten (drygt 200 kvadratmeter) betyder det att frön måste spridas jämt över hela ytan. Åkervädd släpper sina frön så fort kapseln är mogen och det sker successivt. Ungefär varannan dag samlar jag nu in mogna kapslar och förvarar dem torrt i en öppen plastpåse. Inom kort planerar jag att återföra fröna.

Ett alternativ för att kunna sprida frö jämt är att dryga ut de uttröskade fröna med sandlådesand. Bilden visar hur jag gjorde det för brudbröd (filipendula vulgaris), en annan ört jag gärna ser växande på hela ytan.

Tröskade frö och sönderklippta fröställningar av brudbröd. 6 augusti 2021.
Sandlådesand och frö av brudbröd.

Väddklint (centaurea scabiosa), däremot, önskar jag på sikt få bort helt från Smängen. Örten blir för stor och dominerande på Smängens lilla yta. Även denna ört släpper sina frön successivt. Jag skördar kapslarna och sprider dem på en allmän yta där idag vass och älggräs dominerar. Där tänker jag att örten kan växa, till glädje för alla pollinatörer och fåglar som äter fröna.

Värna väddklint – eller inte

Väddklint har vackra blå blommor, bjuder på nektar och fröer som inte minst steglits tycker om. De färggranna fåglarna utgör en höstglädje. Men – väddklint hotade att helt ta över den sydöstra delen av Smängen. Bladrosetterna är kraftiga och kväver omkringliggande växtlighet. Och – i den målsättning som med åren vuxit fram med lågväxande örter och en yta som kan beträdas passar inte örten in. I höstas lade jag därför ned ett stort arbete på att gräva upp 15 exemplar. Jordstammarna (rhizomerna) var nästan en meter långa och lodrätta. Närmast groteska. Rimligen har jag lämnat kvar delar, då jag nu räknar till 20 bladrosetter. Rimligen har även frön grott, ett stort antal finns säkert på ytan. Arten infördes med frön som spreds utan att jag gjord någon bädd. Det tog tre år innan jag noterade det första exemplaret. Kanske har det hänt något med mikrobiotan som göra att artens frön gror bättre än tidigare. De som hindrar omkringliggande önskvärda örter klipper jag ner i år, samtliga planerar jag att gräva upp i höst på den sydöstra delen. Jag har en nordvästlig del som inte syns från boningshuset där jag låter höga örter växa. Där får de stå kvar.

I denna skrift argumenterar författarna för att väddklint skall värnas i landskapet. Kanske finns det en konflikt mellan att värna pollinerare och att få en prydlig smäng i trädgården. Så här års är det tydligt att vissa använder sin gräsmatta som en maskrosodling – till alla pollinerares glädje. Maskrosor som klipps ned och får ligga kvar går i frö och ger upphov till många nya plantor.

Denna PDF kommer från Gotland och uppmanar oss att värna väddklint.

Stor bladrosett av Väddklint vid den sandblandade jord jag jämnade ut ytan med i höstas. 15 maj 2021.
Gräsmatta med odling av ogräsmaskrosor. Nektar till pollinerare. 16 maj 2021.

Väddklint och steglits

Steglits – färgrikt tillskott

Smängen skulle komma på sista plats vid en tävling om tomtskådning av fåglar. Ytterst få arter och individer. Därför är det extra glädjande när steglits nu kommer för andra året i rad. Två individer sätter sig på väddklint under, typ, en kvart. Jag har enbart sett fåglarna på just väddklint.

Steglits på väddklint 11 juli 2019.

Insekter som ger färg och liv

Humlor och bin

Ett ständigt surr förgyller denna varma och stilla dag. Andra dagen med värme och utan vind efter en tids blåst. Liv överallt – sett genom ett makroobjektiv.

Humla och väddklint 28 juni 2017 klockan 16 40.
Humla och väddklint 28 juni 2017 klockan 16 40.

Bi på färgkulla - 28 juni 2017 klockan 16 22.
Bi på färgkulla – 28 juni 2017 klockan 16 22.

Glittrande vingar - 28 juni 2018 klockan 10 21.
Glittrande vingar på vänderot – 28 juni 2018 klockan 10 21.

Humla på slåtterfibbla - 28 juni 2017 klockan 10 23.
Humla på slåtterfibbla – 28 juni 2017 klockan 10 23.

Bi och stortimjan - 28 juni 2017 klockan 13 59.
Bi och stortimjan – 28 juni 2017 klockan 13 59.

Myra på prästkrage - 28 juni 2017 klockan 10 18.
Myra på prästkrage – 28 juni 2017 klockan 10 18.

Myra på prästkragens kronblad - 28 juni 2017 klockan 10 19.
Myra på prästkragens kronblad – 28 juni 2017 klockan 10 19.

Liten fluga på fibbla 28 juni 2017 klockan 10 14.
Liten fluga på fibbla 28 juni 2017 klockan 10 14.

Nässelfjäril och blåmunkar - 28 juni 2017 klockan 10 42. Fjärilens blå stänk är något ljusare än blåmunkars färg.
Nässelfjäril och blåmunkar – 28 juni 2017 klockan 10 42. Fjärilens blå stänk är något ljusare än blåmunkars färg.

 

Insamling av frö – ett dilemma

I samma ögonblick som jag tar på arbetsjackan och tar fram en sekatör istället för kamera försvinner en del av den meditativa känslan, ängfullness. Istället för att hitta vackra eller intressanta vinklar för kamerans objektiv letar blicken upp möjligheter till förfining. Inte minst nu när jag lärt mig namnen på vissa oönskade gräs, hundäxing och knylhavre, ser jag många möjligheter till förfining. En annan nackdel med att insamla frö är att steg på Smängen sätter avtryck så att växtligheten ligger ned. Slutligen är många fröställningar vackra eller intressanta, en del av showen. Med nedklippning försvinner ställningarna.

Å andra sidan, om jag inte gör något kanske fröna försvinner från Smängen, ytan är liten. Detta skrivs den fjärde augusti. Prästkragarna har redan släppt iväg sina frön liksom en stor del av försommarens örter. De första fröna har lämnat vädd liksom brudbröd, viktiga örter för helhetsintrycket. Dags att agera om jag skall ha något inflytande på vart fröna tar vägen.

Idag tog jag således på mig arbetsjackan. Jag klippte ned de kapslar av väddklint jag kom åt från kanterna eller med ett steg ut i växtligheten. Jag gör det lätt för mig och sprider fröna direkt. Väddklint blir hög och fröna sprids där jag kan tänka mig  höga örter, längst bort från huset. För brudbröd knipsade jag av stängeln ungefär vid det första bladet. Med ungefär tio stänglar så klippte jag successivt av en centimeter i taget över ytor med få exemplar av örten. Tanken är att varje kvadratdecimeter skall täckas av frö. Att en fröbank byggs upp som ger en jämn blomning av brudbröd över alla Smängens torra delar till midsommar.

På vit fetknopp klippte jag av stänglar. Med fingrarna tog jag loss kapslar och spred vid kanter där örten inte växer.

Inlägg utan bild.

Frösläpp – dags planera nästa år

Väddklint som ses på bilden släpper sina frön ganska snabbt efter blomningen. Dags att fundera på nästa år – vill jag sprida örten, och i så fall var? Jag har ännu inte lärt känna örtens uppförande på Smängen. Den syntes först för några år sedan. Kommer väddklint att ha en cykel på ungefär fem år som rödklint? Det första exemplaret jag lade märke till var mycket högre förra året än i år. I år har flera nya exemplar blivit för höga och lagt sig efter regn och blåst – inte önskvärt. De frökapslar som ses på bilden kommer jag att skörda och sprida på den del av Smängen som ligger längst bort från huset. Jag håller mig avvaktande till örten fram till jag lärt känna den närmare.